Mikael Damberg, författare och fotograf Ellika Nyqvist Livchitz

Sveriges tävlingsinriktade näringsminister fokuserar på export och digitalisering

Text och foto: Ellika Nyqvist Livchitz

Mikael Damberg vill öka Sveriges export. Regeringens strategi ska öka främjandearbetet utomlands. Många myndigheter och organisationer i Sverige hjälper företag som vill satsa på export, men det är en djungel att få reda på vem som gör vad. I exportsatsningen Team Sweden ska allt stöd samordnas. Utlandssvenskar är enligt Damberg ytterst viktiga för att upprätthålla och utveckla Sveriges varumärke som en attraktiv handelspartner.

Är en besökare på Näringsdepartementet inte anmäld i receptionen, får vederbörande snällt stanna ute. Centralposthuset som Ferdinand Boberg ritade är idag renoverat och draperat med övervakningskameror vart man än tittar. Det känns som en bepansrad högborg. För att komma vidare från receptionen får alla gå igenom säkerhetsslussar. Alla klämmer sig här, är det första jag får höra.

Grattis till ditt relativt nya jobb. Vad är det roligaste med att vara näringsminister?

Det är dels att jag får träffa så många intressanta, driftiga och trevliga människor, dels den internationella aspekten att jag känner att vi når ut globalt och kan göra skillnad för många.

Exportstrategin Team Sweden lanserades förra våren och regeringen investerar 800 miljoner kronor på exportfrämjande de kommande åren. Vad har ni genomfört?

Alla berörda myndigheter har fått direktiv att exportstödet till företag ska samordnas och informationen ska bli tydlig om vem som gör vad och vart företagare ska vända sig i olika situationer.

Vi har gjort många exportfrämjande resor. Jag började med en stor delegation som åkte till Brasilien där inte minst hälsooch sjukvårdsminister Gabriel Wikström gjorde avtryck för svensk export inom life science och medicin.

I år öppnar vi regionala exportkontor i Sverige på fem-sex platser runt om i landet, om ska bistå små och medelstora företag att ta klivet ut på export.

Vad är viktigast med exportstrategin?

Det är att Sverige har halkat efter inom export under de senaste åren. Vi är ett synnerligen exportberoende land, men exporten som tidigare utgjorde en större del av Sveriges BNP har dalat. Tyskland ökade sin exportandel av deras BNP och vi ville ta ett krafttag för att vända trenden så att exporten återigen utgör en större del av BNP.

Så det var inte för att skapa mer jobb, ni har ju gått ut med att Sverige ska ha lägst arbetslöshet inom EU 2020?

Det kommer på köpet – ökad export ger fler jobb.

Med exportstrategin ska nuvarande export kompletteras och utökas geografiskt från närliggande marknader. Är det inte lättare att skapa merköp från befintliga, trogna kunder som till exempel Norge, än att hitta och övertyga nya?

Jo, absolut, och det är därför vi riktar stödet mot marknader där det inte är lika lätt för svenska företagare att lyckas med export. Vill företag starta med export till Norge eller ett annat land i Europa klarar de det utan större problem själva. Vi går in med hjälp där det är svårare för företag att nå ut.

24 “handelsministrar” i regeringen ska ut på främjartåg. Vad är nytt under solen – värvarresor har gjorts i decennier där olika ministrar ingått?

Nja, förvisso, men istället för att som tidigare bara en minister ska axla hela ansvaret för Sveriges export, är det nu tydligt utlagt på samtliga ministrar. Alla ministrar i den nuvarande regeringen har i uppdrag att öka Sveriges export. En hälsominister i Indien gör mycket mer nytta för medtech företag än en handelsminister som kan litet om mycket.

Ska det bli en gemensam webbplats för de företag som vill börja exportera eller nå en ny marknad, när ni vill samordna stödet? På myndigheternas sajter är det svårt att hitta något om Team Sweden och en googling ger mest idrottsrelaterad information.

Nej, det blir ingen gemensam sajt, men vi ska ha ett digitalt showroom där olika företag får visa upp sina exportprodukter.

Kan vem som helst som vill satsa på export få stöd? Utlandssvenskar som bor i ett annat land?

I princip ja, så länge det handlar om varor eller tjänster som exporteras från Sverige. Stödet är dels i form av råd, kontakter och lån, dels finansiella bidrag utan återbetalningsskyldighet. De senare hanteras av Tillväxtverket, så kallade internationella tillväxtcheckar.

Modebranschen växer snabbast inom export


26 länder är prioriterade, riktar ni in er mot några speciella branscher?

Nej, alla branscher är inkluderade. Den sektor som växer snabbast är modebranschen. Det är inte i första hand de välkända, stora klädföretagen som ökar sin export utan mindre, nischade modedesigners. Även läkemedel och personbilar ökar starkt.

Drar ni nytta av nyanlända?

Ja, vi har riktade insatser för att ha glädje av och ge möjligheter inom export till nyanlända. Det har visat sig att det är just de nyanlända som har de mest relevanta exportnätverken.

Förra året var den största gruppen som kom till Sverige från Syrien, vilken var det åren före 2015?

Från Somalia eller Irak kanske?

Nej, tidigare år var svenskar den största invandrargruppen. 

Många utlandssvenskar är cirkulära migranter. Har ni funderat på att ta till vara hemvändarnas kontaktnät och internationella erfarenhet för att stärka exporten?

Nej, men det låter som en utmärkt idé, det ska vi titta närmare på och jag tar gärna in mer information från er i den frågan.

Kommer exportsatsningen att gynna svenskar som bor utomlands?

Förhoppningsvis kommer de att märka av den. De har alla möjlighet att bidra till att öka svensk export genom att Sverige och svenska varumärken synliggörs. Alla utlandssvenskar är viktiga ambassadörer för Sverige och svenska produkter och tjänster.

Du har sagt att handel med diktaturer är ett sätt att stärka mänskliga rättigheter genom dialog. Var, när och hur har ni tack vare den nya exportsatsningen bidragit till att ett annat land har skärpt sig vad gäller respekten för mänskliga rättigheter?

Det är inte gjort i en handvändning utan är processer som tar lång tid. Men jag tror att samarbete har större chans att påverka utvecklingen i en positiv rikting, även vad gäller mänskliga rättigheter, än vad en isolering eller bojkott har.

Bland de länder ni prioriterar i exportsatsningen finns ett av världens mest korrumperade land, Kazakstan. Är det inte stor risk att svenska företag anpassar sig snarare än försöker påverka regimen för att tjäna pengar? För Telia gick det inte så bra.

Nej, jag tycker att svenska företag tar ett allt större ansvar, även vad gäller CSR (Corporate Social Responsibility, redaktörens anmärkning). Telia har avslutat affärerna i de länder som berörde mutaffärerna och bytt ledning. De har säkert lärt sig av misstagen.

Känner du till Ruggies vägledande principer?

Absolut, Sverige var ett av de allra första länderna som erkände Ruggies principer som FN antog 2011, säger Mikael Damerg med illa dold stolthet och hämtar en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter.

Ska du inte driva på så att Sverige tvingar svenska exportföretag att stärka mänskliga rättigheter i länder vi handlar med. Blir det verkligen av om det är frivilligt?

Jag vill tro att svenska företag tar det ansvaret självmant. Dessutom kommer konsumenter alltmer att kräva att de gör det, inklusive schyssta arbetsvillkor.

Svenskar i Världen arbetar för att underlätta för utlandssvenskar. Vad kommer du att göra för dem under din nuvarande mandattid? Kommer du i kontakt med utlandssvenskar?

Jag kommer i kontakt med många utlandssvenskar under resor.

Ok, uppmana dem att gå med i Svenskar i Världen, berätta om våra ombud i alla världens hörn och kom ihåg att involvera hemvändare och cirkulära migranter i exportsatsningen.

Om du skulle lämna politiken och starta ett exportföretag, vad skulle du exportera och till vilka marknader?

Marknad beror på vad jag skulle satsa på. Jag skulle satsa på något som är eller blir min passion, något jag brinner för. De nya, digitala startup företagen som utvecklar dataspel är spännande. Stockholm jämförs ibland med Silicon Valley och här tror jag det finns intressanta möjligheter.

Du har sagt att digitaliseringen är den viktigaste frågan för Sverige. Kan du driva på i frågan så att Sverige inför e-röstning? Estland har haft det i åtta år.

Jo, jag vet det. Det vore nog bra, men det är inte riktigt mitt bord.

Vilka är dina förebilder?

Min mamma, som kämpat sig framåt i livet. Hon var finskt krigsbarn och har tack vare sin starka karaktär gjort en livsresa.

Du är löpare, varför springer du och hur mycket tränar du?

Jag joggar ett par gånger i veckan för att rensa hjärnan och må bra. Lopp vågar jag inte ställa upp i. Jag är alldeles för tävlingsinriktad, det skulle nog bli för stark press. Det är bara när jag spelar innebandy som jag tävlar. Jag skulle gärna spela någon gång med Max Martin och hans vänner i LA – vi pratade om just innebandy på lunchen när han fick Sveriges Musikexportpris.

Vi avslutar intervjun med att gå utomhus för fotografering. Mikael Damberg går ut på gatan utan livvakt. Han kan inte släppa tanken på att delta i en löpartävling.

– Tror du verkligen att jag skulle klara det, undrar han försiktigt.

– Eftersom det inte är aktuellt att du skulle ligga först med eliten, är det ingen idé att känna sig stressad, försöker jag lugna honom.


 

Vad är Ruggies principer?

John Ruggie är professor i statsvetenskap och FN:s tyngsta expert på företags ansvar för mänskliga rättigheter. År 2008 antog FN Ruggies ramverk “Skydda, respektera och åtgärda” om företags ansvar för mänskliga rättigheter. Tre år senare, 2011, antogs Ruggies principer för hur företag ska genomföra ramverket och respektera alla mänskliga rättigheter. En policy för mänskliga rättigheter ska upprättas och så kallad Due Diligence – en process där man identifierar, förebygger och redovisar hur företagets verksamhet påverkar mänskiga rättigheter – ska genomföras kontinuerligt. Om företag medverkar till kränkningar av mänskliga rättigheter ska de säkerställa att dessa kan lösas och även gottgöras. En utmaning för många företag är att förstå vad mänskliga rättigheter innebär i praktiken i deras verksamhet.


Fakta Mikael Damberg

Ålder: 44
Utbildning: Förvaltningslinjen 140p
Bostad: Solna
Familj: Gift, två döttrar 12 och 14 år
Yrke: Närings- och Innovationsminister

 

 


 

Länderna som köper mest svenskt

Tyskland är det land dit vi exporterade varor för störst belopp 2015, tätt följt av Norge. Därefter kommer USA, Storbritannien, Danmark och Finland. Exportsverige tar idag marknadsandelar för första gången på nära två decennier. Framryckningen sker på bred front med USA och Kina i spetsen och väntas fortsätta även i år.


svenskexport

Sveriges största exportmarknader för varor 2015 i tusental kronor (källa: SCB)


 

exportsatsningI regeringens exportstrategi ingår endast två europeiska länder bland de marknader som ska prioriteras fram till 2020 – Tyskland och Storbritannien. Flera av länderna som Sverige riktar sina insatser till är hårdföra diktaturer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar.