Ny analys av omräkning av high school-betyg ska göras

Universitets- och högskolerådet, UHR, ska nu göra en fördjupad konsekvensanalys gällande meritvärderingen för betyg från USA. Analysen ska vara klar i slutet av oktober.

Det började med en flodvåg av mejl förra våren. Föräldrarnas oro och ilska låg sedan till grund för vår debattartikel i SvD den 19 maj i fjol. Den i sin tur resulterade i att utbildningsutskottet kallade in UHR:s generaldirektör för att diskutera frågan. Därefter skickades två interpellationer till ansvarig minister, och de följdes upp med en interpellationsdebatt i riksdagen. Generaldirektören deltog sedan på Utlandssvenskarnas parlament och därefter initierade UHR en intern utredning av high school-betygen.

Allt detta har lett fram till att vi nyligen träffade avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor på UHR och att det i höst görs en fördjupad analys avseende omräkning av utländska betyg.

Men vi tar det från början.

Antagning på likvärdiga villkor målet

Den 1 augusti 2020 trädde nya bestämmelser om värdering av utländska betyg i kraft. Ändringen tillämpades för första gången i antagningen till sommarkurserna 2021. Ansvarig myndighet är Universitets- och högskolerådet (UHR).

Det finns 400 olika betygssystem som ska anpassas till det svenska betygssystemet. Ungefär vartannat års görs en revision av systemen med syfte att säkerställa att antagningen till svenska utbildningar sker på likvärdiga villkor.

– Det är viktigt att regelbundet se över betygsfördelningarna eftersom det kan ske förändringar i betygsfördelningarna både för elever och sökande med svensk gymnasieexamen och för sökande med utländska meriter, säger avdelningschef Tuula Kuosmanen.

I och med de nya bestämmelserna så tappade de amerikanska betygen i värde när de räknades om till den svenska betygsskalan jämfört med hur det var tidigare, och de besvikna rösterna lät inte vänta på sig.

Anledningen till att betygen från USA fick en annan omräkningstabell var, enligt UHR, att dessa betyg uppvisade en helt annan betygsfördelning jämfört med det svenska betygssystemet.

– Efter det att USA fick en ny omräkningstabell följer den amerikanska meritvärdesfördelningen fördelningen för de svenska betygen mycket bättre jämfört med tidigare, säger Tuula Kuosmanen.

Se graf.

Olika sätt att mäta resultat

Eftersom UHR inte har haft tillgång till nationell statistik beräknas omräkningstabellen för high school-betyg utifrån det så kallade beståndsregistret, det register över betyg som finns i antagningssystemet. Betyg från USA beräknas genom att använda det av skolan framräknade värdet, GPA, eller i förekommande fall weighted GPA. National Center for Education Statistics, NCES, har sedan tidigare sammanställt statistik över high school-betyg i USA men som inte UHR har haft tillgång till. Den statistiken bygger på en beräkning av ursprungliga meritvärden och innehåller inte viktade medelvärden eller så kallade GPA som skolorna har räknat fram.

Enligt uppgift planerar NCES att publicera en ny sammanställning under 2022. För att kunna använda den statistiken för en jämförelse med svensk elevstatistik behöver UHR nu ändra rutinerna för vilket meritvärde som ska användas vid meritvärdering av gymnasiebetyg från USA.

– Detta kräver extra resurser. Eftersom statistiken inte innehåller viktade värden kan inte UHR använda viktade värden som grund för det preliminära jämförelsetalet, säger Tuula Kuosmanen.

Tre möjliga vägar

Den interna rapporten som UHR har gjort under våren visar att det finns tre möjliga vägar att gå:

  1. Oförändrad metod och arbetssätt
  2. Använd oviktad GPA istället för viktad GPA
  3. Utgå från officiell statistik över oviktad GPA

För att få till stånd en förändring behöver UHR:s föreskrifter om grundläggande behörighet och urval förändras, något som styrelsen måste fatta beslut senast i juni 2022 för att förändringarna ska kunna tillämpas till höstantagningen 2023.

Utredarna har kommit fram till att om UHR ska kunna göra en förändring av omräkningen av betyg från USA, måste betygsmedelvärdet beräknas på ett annat sätt än i dag. En sådan förändring kräver bland annat att Sveriges universitets- och högskoleförbunds nationella bedömningsgrupp för antagning, NBA fattar ett så kallat tillämpningsbeslut.

Dessutom måste konsekvenserna och riskerna analyseras vidare. Ett införande kräver en omfattande planering. Myndighetens erfarenhet visar att det krävs både analys, planering och samverkan mellan avdelningarna på UHR för att genomföra en sådan förändring som alternativ 2 eller 3 innebär.

– Det kommer att finnas många frågor och ställningstaganden som måste hanteras i processen, både principiellt och när det gäller enskilda ärenden, säger Tuula Kuosmanen.

Utredarna kom fram till att generaldirektören bör besluta om en fördjupad konsekvensanalys av att ändra meritvärderingen för betyg från USA som föreslås enligt alternativ 2 och 3. Beslutet är nu fattat av Eino Örnfeldt och arbetet ska vara klart i slutet av oktober.

– Å alla utlandssvenska skolungdomars vägnar är vi såklart väldigt glada över att UHR nu gör en fördjupad analys. Det visar vikten av att det finns en organisation som för utlandssvenskarnas talan och lyfter deras behov och perspektiv, säger Cecilia Borglin, generalsekreterare Svenskar i Världen.

Debattartikel i SvD 19 maj 2021: ”Nya betygsregler slår mot utlandssvenskar”

Utbildningsutskottet kallar UHR till möte om utländska betyg

Två interpellationer om high school-betyg till ansvarigt statsråd

Konvertering av high school-betyg debatterades i kammaren

Panelsamtal på Utlandssvenskarnas parlament om utbildning