Så här arbetade vi med frågan om konvertering av high school-betyg.
Universitets- och högskolerådet, UHR, presenterar nytt förslag till förändring efter en genomförd fördjupad konsekvensanalys gällande meritvärdering för betyg från USA.
Den 1 augusti 2020 trädde nya bestämmelser om värdering av high school-betyg i kraft. Ändringen tillämpades för första gången i antagningen till sommarkurserna 2021.
I och med de nya bestämmelserna tappade de amerikanska betygen i värde när de räknades om till den svenska betygsskalan jämfört med hur det var tidigare.
Det ledde till en flodvåg av mejl under våren 2021. Föräldrarnas oro och ilska låg sedan till grund för vår debattartikel i SvD 19 maj 2021. Den i sin tur resulterade i att utbildningsutskottet kallade in UHR:s generaldirektör för att diskutera frågan. Därefter skickades två interpellationer till ansvarig minister, och de följdes upp med en interpellationsdebatt i riksdagen. Generaldirektören deltog sedan på Utlandssvenskarnas parlament 2021 och därefter initierade UHR en intern utredning av high school-betygen.
Allt detta har lett fram till att vi har träffat avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor på UHR. Under 2022 påbörjade UHR en fördjupad konsekvensanalys gällande meritvärdering för betyg i USA. I februari 2023 bjöds vi in till UHR på nytt som presenterade resultatet för oss. De presenterade ett förslag till förändring som kommer att premiera studenternas prestationer framför skolarnas bedömning av vilka ämnen som anses vara viktiga och svåra. Det viktade betygsvärdet, weighted GPA, kommer inte att räknas utan istället räknas det enskilda betyget i varje kurs utan det viktade värdet.
Viktade betyg tas bort
Gymnasiebetyg i USA har ofta, men inte alltid, ett viktat betygsmedelvärde, weighted GPA. Weighted GPA innebär att betygen i de olika ämnena kan viktas av den utfärdande skolan på olika sätt. Det innebär att betyget i en kurs som anses vara på en högre nivå ges ett högre betygsvärde än det faktiska. UHR har vidare konstaterat att gymnasiebetyg från USA visar på en mycket stor variation. Det finns inga enhetliga bestämmelser kring betygsskalor och poängssystem. Vissa skolor använder ett viktat betygsmedelvärde medan andra skolor inte använder detta. Skolorna viktar även betygen på olika sätt, det gäller inte bara när de räknar fram ett viktat medelvärde utan även medelvärden som ska vara oviktade kan vara viktade.
Sökande med betyg från USA i skala 1–4 har fått sitt medelvärde genom sitt GPA eller viktat GPA beroende på vad som anges på betyget. Fram till och med den 1 augusti 2020 räknades detta värde om till skala 10,00 – 20,00 genom en ren matematisk modell. De som hade ett viktat värde över 4,00 fick betyget 4,00 och ett omräknat värde på 20,00.
I den fördjupade konsekvensanalysen som UHR nu har gjort har de gått igenom 4 552 betyg där vissa betygsatts enligt “weighted GPA”. 16 procent av alla betyg i denna skala, motsvarande 689 studenter, hade maxvärdet 4,00. När UHR sedan tog bort den viktade delen och endast räknade på de faktiska betygsvärdena fördelade på tre år, var det cirka 3 procent som uppnådde ett medelvärde på 4,00.
Därefter har UHR jämfört resultatet med officiell statistik från National Center for Education Statistics(NCES). NCES:s statistik bygger på en beräkning av ursprungliga meritvärden och innehåller inte ”weighted GPA” som skolorna har räknat fram. Enligt NCES:s statistik når 3,2 procent av studenterna upp till maxbetyg.
Vinnare och förlorare
Resultatet av UHR:s fördjupade konsekvensanalys är att omräkningstabellen framöver ska följa NCES:s upplägg, vilket innebär att ”weighted GPA” inte ska räknas. För studenterna innebär det följande:
- Sökande som har högsta betyg utan att ”weighted GPA” räknas in kommer att få ett högre omräknat meritvärde jämfört med nuvarande omräkningstabell. Det vill säga, har studenten A i alla ämnen får studenten 4,00 i ”unweighted GPA” vilket motsvarar ett meritvärde på strax under 20 i det svenska systemet (jämförelsen exkluderar meritpoäng).
- Sökande som har betyg baserat på ”weighted GPA” och når upp till maxvärdet trots att studenten inte har A i alla ämnen kommer nu att få ett lägre betygsmedelvärde än vad det omräknade värdet före 1 augusti 2021 gav. Det vill säga, har studenten ett lägre betyg än A i alla ämnen kan studenten inte komma upp till 4,00 eftersom det enbart är betyget för prestationen som räknas – inte skolans val av viktade ämnen. Studenten kan med andra ord inte komma upp till 4,00.
Vad händer här näst?
Nästa steg är att den föreslagna föreskriftsändringen ska gå på remiss, därefter fattas beslut i UHR:s styrelse i juni 2023. Om allt går enligt UHR:s plan träder ändringarna i kraft i juli 2023 och tillämpas första gången vid antagning till studier som påbörjas vårterminen 2024.
Universitets och högskolerådets (UHR) föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet och urval inför remiss
Läs mer
Ny omräkningstabell för high school-betyg kan ge ett högre svenskt betyg
UHR: Ny omräkningstabell tidigast juni 2023
Antagning på likvärdiga villkor är målet
Ny analys av omräkning av high school-betyg ska göras
Panelsamtal på Utlandssvenskarnas parlament om utbildning
Konvertering av high school-betyg debatterades i kammaren
Två interpellationer om high school-betyg till ansvarigt statsråd
Utbildningsutskottet kallar UHR till möte om utländska betyg
Debattartikel i SvD 19 maj 2021: ”Nya betygsregler slår mot utlandssvenskar”
