Nya betygsregler slår mot utlandssvenskar
Under vårens alla förparlament har frågan om värdering av utländska betyg upprört många. Flera utlandssvenska familjer vittnar om hur deras barn som studerat på exempelvis amerikanska high schools har fått sina betyg värderade på ett orättvist sätt. Svenska Dagbladet har idag publicerat vår debattartikel i ämnet.
Universitets- och högskolerådet (UHR) bestämmer hur utländska betyg ska jämföras med svenska betyg. Från och med antagningen till höstterminen 2019 gäller ändrade föreskrifter, vilket får till följd att omräkningstabellerna sedan dess bland annat missgynnar elever som har studerat på high school i USA. Den åtgärden får till följd att barn, vars föräldrar har valt att bo utomlands med familjen, får betala ett högt pris för den utlandserfarenheten.
Debattartikeln i sin helhet lyder så här:
Nya betygsregler slår mot utlandssvenskar
Nya föreskrifter från UHR drabbar svenska ungdomar som pluggat utomlands i skolsystem där en större andel av eleverna når toppbetyg. Det skriver Louise Svanberg och Cecilia Borglin, Svenskar i världen.
Enligt en kartläggning som Svenskar i Världen gjorde 2015 bor det uppskattningsvis 660 000 svenskar utomlands, varav 150 000 i USA. Bland alla hundratusentals svenskar världen över återfinns barn som går i skolan i det land där föräldrarna har valt att slå ner bopålarna under ett par år. Förutom att de lär sig ett annat språk och får en förståelse för nya kulturer och sedvänjor, tar de del av landets skolsystem.
De utlandssvenska elever som lever upp till de många gånger högt ställda kraven på skolan utomlands belönas med ett bra betyg på samma vis som svenska elever i Sverige belönas med ett betyg motsvarande deras prestation.
Universitets- och högskolerådet (UHR) bestämmer hur utländska betyg ska jämföras med svenska betyg. Från och med antagningen till höstterminen 2019 gäller ändrade föreskrifter, vilket får till följd att omräkningstabellerna sedan dess bland annat missgynnar elever som har studerat på high school i USA. Den åtgärden får till följd att barn, vars föräldrar har valt att bo utomlands med familjen, får betala ett högt pris för den utlandserfarenheten.
Låt oss ta ett exempel som dessvärre inte är unikt. En svensk familj är inne på sitt tredje år i USA. De bor i Silicon Valley där konkurrensen för att komma in på de attraktiva skolorna är stor och studierna därefter krävande. Döttrarna är i dag 15 respektive 19 år och har därmed erfarenhet av båda skolsystemen. Jämfört med undervisningen i Sverige upplever de på deras skola en stor skillnad på kvaliteten i undervisningen, vilka krav lärarna ställer på eleverna och en helt annan nivå på ordning och reda i klassrummen jämfört med i Sverige.
Den äldsta dottern gick ut high school med högsta möjliga betyg förra sommaren efter att ha arbetat hårt för att nå dit. Men med UHR:s nya omräkningstabell sänks hennes betyg från 20,00 till 19,00 – om man inkluderar meritpoängen blir det en sänkning från 22,5 till 21,5. Hennes målmedvetna studier, som gav maximal utdelning i USA, räcker inte längre för att hon ska kunna komma in på de attraktiva utbildningarna vid Sveriges främsta universitet. Juristprogrammet vid Uppsala universitet krävde höstterminen 2020 antagningspoängen 21,56, och motsvarande antagningspoäng för läkarprogrammet vid Karolinska Institutet var 22,22.
UHR motiverar den justerade omräkningstabellen på följande vis:
”När UHR har jämfört fördelningen av betyg från USA med den svenska fördelningen har det visat sig att andelen med högsta betyg från USA överskrider den svenska andelen med högsta betyg. Det är endast 0,3 % av svenska sökande som har 20,00 medan den jämförda fördelningen av betyg från USA visar att över 12 % har maxbetyg. För att spegla fördelningen av svenska betyg har omräkningstabellen för USA fått ett lägre preliminärt jämförelsetal för maxbetyget.”
Vi ställer oss frågan: Vari ligger det rimliga i att svenska elever som studerar i ett annat skolsystem ska straffas för att det skolsystemet lyckas bättre än det svenska med att få elever att prestera maximalt?
Svenskar i Världen arbetar för att den internationella kompetensen ska tas tillvara på bästa möjliga vis. Här missar Sverige högpresterande, ambitiösa och målmedvetna elever som skulle vara en enorm tillgång för landet. Det anser vi är orimligt.
Louise Svanberg, ordförande
Cecilia Borglin, generalsekreterare
Om du prenumererar på SvD kan du även läsa debattartikeln här.
