Spännande forskning om röstande utlandssvenskar

Varför får utlandssvenskar ens rösta? Hur kan man höja valdeltagandet hos utlandssvenskar? Är e-röstning och en särskild valkrets för utlandssvenskarna bra idéer? Professor Henrik Ekengren Oscarsson besvarar och förklarar centrala fenomen inom valforskningen rörande utlandssvenskar. 

Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet och inriktar sig framför allt på valforskning, väljarbeteende och partiforskning. Nu är han forskningsledare på Valforskningsprogrammet på Göteborgs Universitet som planerar och genomför forskning om val, opinion och demokrati.

Intresset för utlandssvenskar och deras valbeteende har alltid intresserat Henrik Ekengren Oscarsson. Under tiden som föreståndare på SOM-insitutet kom han med idén till ett forskningsprojekt med fokus på utlandssvenskar och 2014 utgavs den unika forskarantologin ”Svenska utlandsröster”. Projektet leddes av kollegan Maria Solevid och baserades på SOM-insitutets första enkätundersökning utomlands. Syftet med “Svenska utlandsröster” var att öka kännedomen om utvandring och utlandssvenskar. Intresset för att forska om utlandssvenskarnas politiska beteenden är fortfarande stort och han hoppas på att göra om samma projekt inför valet 2026.

–  Det skulle verkligen vara roligt att göra om undersökningen. Det är mycket som kan ha ändrats på tolv år och antal svenskar som bor utomlands ökar ju hela tiden, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Henrik Ekengren Oscarsson, som vanligtvis befinner sig i Göteborg, är i Stockholm för att hålla ett föredrag för några kommunpolitiker. Medan han befinner sig i staden får jag chansen att träffa honom över en kaffe för ett samtal om utlandsröstning. Vi slår oss ner på Clarion Hotels konferensavdelning för att komma bort från det högljudda surret i restaurangen.

Bör utlandssvenskar få rösta?

Trots att svenskar väljer att bosätta sig i andra delar av världen behåller de sin rösträtt i det svenska riksdagsvalet och i Europaparlamentsvalet. Vad har det för betydelse att den rättigheten finns kvar?

–  Frågor som berör utlandssvenskars rätt att rösta är högst filosofiska, påpekar Henrik Ekengren Oscarsson. Bör svenskar som inte bott i Sverige på jättelänge ens få rösta? De kanske inte är berörda av vad som händer här. Men det tycker vi självklart att de ska få göra eftersom rösten är en rättighet för svenska medborgare.

Särskild valkrets för utlandssvenskar

Svenskar i Världen vill se en särskild valkrets för utlandssvenskar i riksdagen eftersom det skulle leda till en större representation av utlandssvenskars intressen och förhoppningsvis även öka valdeltagandet i gruppen.

–  Berördhetsproblemet har man i vissa länder löst genom att ha särskilda valkretsar för expats, som i Frankrike till exempel, men det har inte vi. I Sverige går rösten till det den plats där du senast hade din folkbokföringsadress i Sverige.

”Utlandssvenskarna hade utgjort en valkrets lika stor som Blekinge, så det klart att det hade blivit mer riktade kampanjer till gruppen utlandssvenskar från de politiska partierna”.

Henrik Ekengren Oscarsson bekräftar att Svenskar i Världens förslag skulle få vissa positiva följder, som bättre förståelse av utlandssvenskarnas valbeteenden och mer politiskt initiativ från partierna. 

–  Det skulle vara klart mycket lättare att ta reda på hur de röstar. Nu var vi tvungna att göra den här enkätundersökningen för att få ett hum om deras röstbeteenden, vilket är jättedyrt. Utlandssvenskarna hade utgjort en valkrets lika stor som Blekinge, så det klart att det hade blivit mer riktade kampanjer till gruppen utlandssvenskar från de politiska partierna.

När det finns en valkrets finns det även en omedelbar avläsning om hur det går för partierna i den valkretsen.

– Moderaterna hade kunnat säga att ”det är ett av våra starka fästen, vi är det största partiet i denna grupp och det är därför viktigt att uppvakta utlandssvenskarna”.

Men en förändring görs inte i brådrasket. För att ändra i vallagen behöver det först skapas en vallagskommitté med uppdrag att se över och granska förslaget, vilket brukar ta tre till fyra år. Dessutom är det kutym att sådana viktiga beslut tas enhälligt i riksdagen, påpekar Henrik Ekengren Oscarsson.

–  Om man skulle initiera en ändring nu skulle jag gissa att vi är framme vid 2034 innan förslaget kan gå igenom med tanke på hur lång tid tar med andra typer av ändringar.

Det låga valdeltagandet

Valdeltagandet bland utlandssvenskar är väldigt lågt i jämförelse med svenska medborgare i allmänhet. Drygt 40 procent av de röstberättigade svenskarna i utlandet röstade i valet 2018. Siffran var dessutom ännu lägre i tidigare val. Professor Henrik Ekengren Oscarsson tycker att man ska se utlandssvenskar i samma ljus som andra grupper i samhället där valdeltagandet också är lågt och rikta samma typ av stöd till dem.

”Med tanke på hur mycket kampanjer som riktas till grupper där valdeltagandet är lågt så ska vi naturligtvis göra samma sak för utlandssvenskarna”.

– Jag tycker det är viktigt att fler röstar. Alla som är inbjudna till demokratin och har rösträtt ska försöka eftersträva så högt valdeltagande som möjligt. Och om man tycker att utlandssvenskarna ska ha rätten att rösta får man gå ”all in”. Med tanke på hur mycket kampanjer som riktas till grupper där valdeltagandet är lågt så ska vi naturligtvis göra samma sak för utlandssvenskarna.

Varför är valdeltagandet så lågt i denna grupp? En faktor som påverkar är till vilket land de har flyttat, menar Henrik Ekengren Oscarsson. I många länder lägger man inte i närheten av så stor vikt vid val som i Sverige.

– Den här starka normen att man ska delta i val finns inte i alla länder. Även om man har rösträtt i det landet man bor i kan den lokala politiska kulturen skilja sig mycket från den svenska. När intresset och engagemanget för att delta i politiska val inte är så starkt i den kontexten man befinner sig i anpassar man sig till det.

I tidigare samtal med röstberättigade utlandssvenskar har det tydligt framkommit att de betraktar rösträtten som en av grundstenarna i att vara svensk – att gå och rösta ses som både ceremoniellt och högtidligt.

– Jag kan tänka mig att det är väldigt mycket vaneröster bland dem. Få är nog helt uppdaterade kring vilka frågor som är viktiga, vad som har hänt, vem som har presterat bra och vem som har gjort bort sig. De gamla värderingarna hänger kvar och då fortsätter man sitt livslånga röstande på ett parti och det blir en stabiliserande faktor, säger professorn.

Faktumet är att 60 procent av de röstberättigade svenskarna inte deltog i det senaste riksdagsvalet. Henrik Ekengren Oscarsson tycker den siffran är mycket logisk.

– Det är svårt att tänka sig att valdeltagandet ska upp till samma nivå som bland befolkningen i Sverige, det är ganska orimligt att tro det och att ha den förväntan. Klarar man 50 procent ska man vara supernöjd.

”Elektronisk röstning är på det stora hela ingen bra idé eller nödvändiga reform i Sverige. Däremot så har jag funderat mycket på om det skulle kunna vara en lösning just för att underlätta röstning för gruppen utlandssvenskar”.

Öka valdeltagandet

Men hur kan vi på bästa sätt öka valdeltagandet i denna grupp? Svenskar i Världen förespråkar e-röstning för utlandssvenskar då det ibland kan vara komplicerat att ta sig till en ambassad eller att postgången inte är tillförlitlig. Henrik Ekengren Oscarsson ser vissa fördelar med idén – just i kontexten med svenskar i utlandet. 

– Elektronisk röstning är på det stora hela ingen bra idé eller nödvändiga reform i Sverige. Däremot så har jag funderat mycket på om det skulle kunna vara en lösning just för att underlätta röstning för gruppen utlandssvenskar. Många slarvar med att uppdatera sina nya utlandsadresser till Skatteverket och får därför inte materialet från Valmyndigheten. När vi gjorde enkätundersökningen 2014 märkte vi även att i en del regioner i världen kom inga svar tillbaka – det berodde förstås på att posten inte kom fram.

Men det finns en hel del problem med e-röstning, både tekniska och principiella, menar Henrik Ekengren Oscarsson.

– Det finns inget tekniskt system som klara av det här det där med valhemlighet. Hela idén med BankID är att jag ska veta att det är du och ingen annan. Vi kan inte likställa röstningen med en privatbanktransaktion. Därför är jag motståndare till e-röstning. Det är rätt meningslöst i ett land där vi ändå effektivt på 1,5 timme räknar ihop valresultatet. Röstfusk eller manipulation i stor skala slipper vi genom att räkna papperslappar på ett bord. I det är fallet är ”low tech” bra!

Politikers ointresse för utlandssvenskar

En gemensam nämnare hos de utlandssvenskar som vi har varit i kontakt med för att ta del av deras erfarenhet och tankar kring utlandsröstning är känslan av att vara bortglömd av svenska politiker. Ointresset för utlandssvenskarna har även valexperten Henrik Ekengren Oscarsson observerat, dock påpekar han att det är svårt att klandra partierna för det.  

– Partierna prioriterar inte den här gruppen. Partierna är rätt små organisationer som har fullt upp med att försöka få ihop en kampanj på hemmaplan, tänk att kampanja i hela världen! Det är mycket pengar och stora insatser med osäkert utfall. Men vid varje val är det alltid något parti som har reguljära valmöten på de platser där det bor många svenskar som i London eller New York. Man åker inte ju ut på Pampas slätter och valkampanjar.

Nu vet vi mer om utlandssvenskarna

Som redan nämnts var det Henrik Ekengren Oscarsson som kom på idén till forskarantologin ”Svenska utlandsröster” som genomfördes 2015. Projektet baserades på den första utländska SOM-undersökningen som skickades ut till 10 000 slumpmässigt utvalda svenskar i utlandet och bidrog med ny generaliserbar kunskap om utlandssvenskarnas samhällsförtroende, livsstilar, politiska preferenser, livsvillkor och mycket mer.  

”Det är en väldigt brokig grupp. Om man slår ner resultatet på regioner ser man att de skiljer sig åt”.

Innan forskningsprojektet var genomfört fanns det stor osäkerhet och förutfattade meningar om utlandssvenskar som grupp – men med den nyfunna kunskapen kunde slutsatser och generalisering om gruppen dras. Speciellt intressant för Henrik Ekengren Oscarsson var fakta om valbeteende och politiska preferenser hos gruppen.

– I undersökningen framkom att Moderaterna är det starkaste och största partiet bland utlandssvenskarna.

Hur fördelningen av utlandssvenskarnas röster såg ut jämfört med befolkningen som helhet kunde också fastställas. Även hur utlandssvenskars politiska preferenser skiljer sig beroende på vilken del av världen de bor i finns det data på.

– Det är en väldigt brokig grupp. Om man slår ner resultatet på regioner ser man att de skiljer sig åt. Sverigedemokraterna är ganska stora i USA, Kanada och i Asien medan de nästan inte alls finns i Afrika och Mellanöstern. Man ser även att FI var starkare hos utlandssvenskarna än befolkningen som helhet – många utlandssvenskar är ju unga studerande tjejer och där är FI starka.

Stort engagemang för att göra mer forskning om utlandssvenskar

Henrik Ekengren Oscarssons engagemang för frågan går inte att ta miste på under vårt samtal. Han försökte genomföra undersökningen igen inför valet 2022 men nästan alla forskningsresurser har riktats mot coronabaserade projekt. Han får hoppas hitta finansiellt stöd inför 2026 istället.

– Jag gjorde ett litet försök för att se om det fanns någon extern aktör som var intresserad av att hjälpa till med finansieringen till en ny utlandsstudie i samband med 2022. Men det tar ju 1,5 år att planera en sådan. Inte ens om du kommer med två miljoner i handen nu skulle vi hinna eftersom vi bland annat behöver knyta upp forskare och hitta en undersökningsledare. Det är för tätt inpå så vi får istället hoppas på 2026. Det är många bitar som måste falla på plats – det gäller att hitta de som vill forska, de som har färdigheterna och såklart de som har pengarna. Men det hade verkligen varit roligt att göra om undersökningen, då skulle det blivit 12 år senare – 2026. Det hoppas vi på!

Josefin Jacobsson