Nya vägar framåt behövs för att stärka kunskapsnationen Sverige
Linn Svärd, tillträdande ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, berättar om hur vi kan stärka Sverige som en kunskapsnation genom ökad internationalisering och ett breddat deltagande där alla studenter känner sig hemma vid högskolan.
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) företräder över femtio studentkårer vid Sveriges universitet och högskolor. Dessa samlar tillsammans över 350 000 studenter och organisationen har därför en unik möjlighet att tala för studentgruppen i sin helhet och driva utbildningspolitiska frågor både i Sverige och Europa. Linn Svärd är för närvarande vice ordförande för SFS men tillträder som ordförande i juli. Hennes engagemang i studentkårsvärlden började för snart tio år sedan vid Lunds universitet när hon såg ett stort behov att försöka förändra förlegade idéer om inresande studenter. Som civilingenjörsstudent var Linn först aktiv i Teknologkåren och därefter i paraplyorganisationen LUS – Lunds universitets studentkårer. Det var framför allt frågor som rörde lärosätets internationalisering som fångade Linns intresse. Hon berättar:
– Jag märkte att inresande studenter ofta sattes i en egen hub och det fanns lite interaktion mellan svenska och internationella studenter. Studenter kommer till Sverige för att ta del av svensk kultur och få en bra studietid men på grund av förlegade tankar om internationalisering så skapades det få möjligheter för internationella studenter att bli en aktiv del av studentkårslivet och lära känna svenska studenter.
Linn arbetade dels för att få bort studieavgifter för utlandsstudier, dels att göra studentkårerna mer inkluderande. En viktig aspekt var att kårerna blev tvåspråkiga och la till engelska som arbetsspråk för att välkomna icke-svensktalande studenter.
Linn skrattar till när hon berättar att hon själv, ironiskt nog, aldrig varit iväg på en utlandstermin trots hennes långa engagemang för att främja internationalisering. Hon säger:
– Jag har varit mycket utomlands, träffat många internationella studenter genom åren och tror verkligen att internationella erfarenheter berikar och att interkulturella kompetenser är oerhört viktigt.
Linn har inte endast studerat en ingenjörsutbildning i väg- och vattenbyggnad utan har också läst flera humanistiska ämnen som konsthistoria och litteraturvetenskap. Dessutom har hon läst kurser i nationalekonomi och juridik. Hennes nyfikenhet att bredda sina perspektiv har varit vägledande och hon säger att hon ibland är avundsjuk på andra länders utbildningssystem där man i större utsträckning läser olika kurser och lär känna olika fakulteter. I Sverige påbörjar de allra flesta ett kandidatprogram och läser de kurser som ingår medan man i andra länder har möjlighet att prova på andra akademiska inriktningar.
Alla ska känna sig välkomna inom högre utbildning
Efter många år av engagemang vid Lunds universitets studentkårer blev Linn engagerad i SFS:s internationella kommitté Komit – organisationens expertkommitté för internationella frågor och som representerar SFS i bland annat Nordiskt ordförandemöte (NOM) och European Students’ Union (ESU). Idag leder Linn organisationens internationella arbete och för närvarande arbetar hon för att möjliggöra att icke-svensktalande studenter också kan vara aktiva i den internationella kommittén.
– Inkluderingsfrågorna har alltid varit lite komplicerat för SFS. Det svenska språket har varit vägledande i det dagliga arbetet och till viss del måste vi fortfarande behålla svenska som första språk i och med att det är myndighetsspråket som krävs i vår kontakt med offentliga aktörer. Detta utesluter däremot inte att vi arbetar både på svenska och engelska och några studentkårer har helt gått över till engelska i sin kommunikation. Vi måste testa oss fram. Kanske tappar vi några svenska studenter men det handlar om att uppmuntra engagemang istället för att lägga locket på och säga att det är omöjligt.
Nästa år kommer SFS arbeta mer aktivt med inkludering och breddat deltagande, både för studenter i allmänhet och för utlandsstudier i synnerhet. Universitet- och högskolerådet (UHR) och Statistiska centralbyrån (SCB) har i flera undersökningar identifierat att vissa studentgrupper är över- respektive underrepresenterade bland de som väljer att studera eller praktisera en termin utomlands. Andelen studenter som läst kurser utomlands är ungefär dubbelt så hög bland inrikes födda som bland utrikes födda. Utöver detta är studenter med funktionsnedsättning och studenter från studieovana hem underrepresenterade grupper bland utlandsstudenter.
” Internationella studier är viktigt för få nya perspektiv och nya kompetenser”
Linn berättar att organisationen har identifierat att SFS inte speglar studentpopulationen särskilt väl och kommer försöka skapa en större variation bland de som engagerar sig.
– Vi kan se från statistik att unga med psykisk ohälsa känner sig mindre hemma i högskolan medan unga från ett akademikerhem har en större förförståelse. Alla ska känna att högskolan är för dom. Här måste vi se att man fångar upp personer så att de känner sig välkomna, att det finns förebilder och att unga får information om högre studier och arbetslivet både på gymnasiet och Komvux.
Linn understryker att det dock inte finns en lösning som passar alla. Lärosäten kan inte arbeta på exakt samma sätt.
– Malmö universitet är fantastiska på att jobba med breddat deltagande medan Lunds universitet är det äldre, prestigefulla lärosätet där över 80 procent av studenterna kommer från akademikerhem. Förmodligen krävs det olika arbetssätt för att bredda deltagandet mellan dessa lärosäten och skapa en ökad bredd av studenter från olika bakgrunder. Att bara träffa likasinnade är inte vägen framåt för att stärka kunskapsnationen Sverige.
Sveriges internationalisering kräver mer arbete
Linn framhäver att många av Sveriges lärosäten är relativt duktiga på internationalisering, framför allt när det kommer till forskning och utveckling genom internationella partnerskap. Grundutbildningen har däremot mycket arbete kvar att göra och Linn menar att fastän Sveriges internationaliseringsgrad är god så är SFS inte nöjda. Politiken betonar gärna kunskapsnationen Sverige men lägger samtidigt över ansvaret för internationalisering på lärosätena. Hon säger:
– Internationella studier är viktigt för få nya perspektiv och nya kompetenser. Det finns svar och lösningar på hur Sverige kan öka antalet utlandsstudenter i internationaliseringsutredningen men politiken står lite handfallna trots goda grundförutsättningar. Nu efter pandemin kommer vi behöva förhålla oss till en ny verklighet och då måste det finnas politiska ambitioner som försöker höja nivån.
Linn anser att alla lärosäten kan främja studentmobilitet och internationalisering utifrån sina olika utgångspunkter. En del lärosäten måste ta sin finansiering i beaktning medan andra behöver attrahera nya studentgrupper eller arbeta mer innovativt för att möjliggöra studentmobilitet. På ett övergripande plan betonar hon att det är tråkigt att Sverige inte utnyttjar de Erasmus-pengar som finns när studenter inte åker utomlands för att plugga, särskilt i och med att vi har en hög kvalitet på utbildningen i Europa. Lärosätena behöver arbeta för att ta bort de indirekta hinder som ofta gör att studenter inte åker iväg. Linn säger:
– Mycket handlar om information. Vi har en lyx i Sverige där vi kan studera utomlands kostnadsfritt men det finns en konstig myt vid många lärosäten där studenter tror att det bara är de med bäst betyg som kan studera utomlands. Det stämmer inte. Du kanske inte alltid får ditt förstahandsval men om du vill studera utomlands så får du väldigt ofta den möjligheten.
Inför framtiden hoppas Linn att politiken tillsammans med lärosätena sätter ambitiösa mål för att stärka studentmobilitet och internationaliseringen i kombination med en ökad inkludering där alla studenter känner sig hemma inom högre utbildning. Hon hoppas också att konsekvenserna av Brexit och utträdet ur Erasmus+ kommer bli så små som möjligt och att ett avtal snart är på plats för att möjliggöra att svenska studenter kan fortsätta åka till Storbritannien för att studera. Genom att internationella erfarenheter uppvärderas på arbetsmarknaden samtidigt som lärosätena blir mer innovativa i sitt internationaliseringsarbete tror Linn att Sverige på riktigt kan stärkas som en kunskapsnation.
Hanna Waerland-Fager
