Passfrågan diskuteras med UD

Det svenska passet är en av de vanligaste orsakerna till att utlandssvenskar hör av sig till oss. Logistiksvårigheter och kostnader vid förnyelse av pass, giltighetstiden och för få sidor i passet skapar irritation och frustration. UD svarar på utlandssvenskarnas kritik.

Sedan en månad tillbaka har Svenskar i Världen en dedikerad kontaktperson på UD, Sophie Tzelidis, som ansvarar för pass- och medborgarskapsfrågor på UD:s konsulära enhet i Stockholm. På det första mötet var det fokus på passfrågan.

Förutsättningarna för det svenska passet regleras av den svenska passlagen och passförordningen. Dessutom behöver Sverige förhålla sig till EU-förordningar. Sverige har ett av världens säkraste pass och för att behålla statusen sätts höga krav på hanteringen av passen.

Nya passlagar gav ändrade giltighetstider
Passlagen uppdaterades 2015. Då ändrades passens giltighetstid för barn under tolv år, från fem till tre år. Orsaken till ändringen är att barnens utseende i det åldersspannet varierar kraftigt. Det är svårt att styrka om ettåringen på passbilden är densamma som sexåringen som ska förnya passet. Från tolv års ålder är giltighetstiden på passet fem år, precis som för vuxna.

Svenskar i Världen får ibland frågan varför giltighetstiden för vuxna inte kan förlängas till tio år, så som många andra länder har det. Sophie Tzelidis svarar:

– Sverige vill ha säkra pass. Därför behövs vissa begränsningar, såsom kortare giltighetstid och personlig inställelse. Det svenska passet har en mängd säkringar inbyggda för att förhindra förfalskare att kopiera passet. Det tar uppskattningsvis tre till fyra år för en skicklig förfalskare att förfalska passet, och en längre giltighetstid skulle därmed innebära risk för fler förfalskade pass i omlopp.

”Sverige vill ha säkra pass. Därför behövs vissa begränsningar, såsom kortare giltighetstid och personlig inställelse.”

Personlig inställelse ett säkerhetskrav
För att säkerställa att rätt person ansöker om pass och att det är rätt person som hämtar ut passet krävs personlig inställelse, det vill säga att man personligen måste ta sig till en expedition vid båda tillfällen. Det är anledningen till att det färdiga passet inte kan skickas hem via rekommenderat brev eller motsvarande. Det som ibland görs är att ambassaden skickar passet till ett honorärkonsulat som ligger närmare passägaren, så att personen i fråga kan hämta upp passet där mot ID-kontroll.

– Så här under pandemin när svenskar har blivit fast i ett annat land, har det gjorts några exceptionella undantag för några få personer som haft synnerliga skäl vad gäller utlämnandet av pass. En svensk ambassad har i dessa fall skickat det färdiga passet till ett annat lands ambassad för utlämning mot identifikation, berättar Sophie Tzelidis och betonar att det var undantagsfall.

Från och med augusti nästa år gäller en EU-förordning som innebär att biometrin i nationella identitetskort kommer att utökas med fingeravtryck precis som i passen. Exakt när detta kommer att införas i svenska nationella id-kort är ännu inte klart, men troligtvis någon gång från hösten.

Fler sidor i passet
Önskemål om fler sidor i passet har uppmärksammats av flertalet utlandssvenskar, framför allt i Asien. På Utlandssvenskarnas parlament i fjol togs en resolution fram i ämnet.

– Kravet från EU är att passen måste minst ha 32 sidor, svenska pass har 34 sidor. För att bemöta behovet av ännu fler sidor i passet har Sverige istället valt att i vissa fall utfärda extrapass till en person, säger Sophie Tzelidis.

Extrapassen ansöker man om, och för att det ska beviljas krävs höga krav på att personen ska motivera varför särskilda behov föreligger.

Höga kostnader
Varför är det dyrare att förnya sitt pass utomlands jämfört med att förnya det i Sverige, är en återkommande frågeställning till Svenskar i Världen. I dag kostar det 350 kronor att förnya sitt pass via en passexpedition i Sverige, medan motsvarande insats utomlands kostar i runda slängar 1600 kronor – och det exkluderar kostnader för att resa tur och retur till ambassaden eller generalkonsulatet både vid ansökan och uthämtning. I vissa fall krävs att man tar ut semesterdagar för att lösa logistiken.  

Sedan Sverige införde biometristationer, det vill säga att foto- och fingeravtryck tas i en speciell maskin i samband med att man ansöker om passet, använder ambassaderna och generalkonsulaten Polisens resehandlingssystem. Att det är dyrare att förnya sitt pass utomlands beror, enligt Sophie Tzelidis, på att kostnaderna för inhyrd passapparatur, IT-plattform, personal, lokaler, transporter etcetera är dyrare utomlands.

– Kostnaderna är beräknade av UD:s planerings- och budgetenhet och baseras på faktiska kostnader för allt som krävs för att kunna erbjuda denna tjänst utom riket, förklarar Sophie Tzelidis.

Att söka resehandling utomlands är dyrare än i Sverige eftersom omkostnaderna är större. Avgifterna regleras av en avgiftsförordning som gäller från den 15 juli 2009.

– Förr var utlandssvenskar tvungna att ansöka om pass utomlands. Idag finns möjlighet att förnya sina pass i samband med att man är på besök i Sverige, och då för samma peng som övriga svenskar betalar, säger Sophie Tzelidis.

”Utrikesdepartementet ser regelbundet över hur verksamheten kan förbättras och effektiviseras för att fokusera på områden där resurserna gör bäst nytta och har störst mervärde.”

Kostnad och politisk inriktning avgör passlösning i USA
Det ramaskri som uppstod då den mobila passenheten i USA togs bort i fjol, passerade inte UD obemärkt. Även Svenskar i Världen protesterade genom att kontakta utrikesministern som svarade att arbetet med att finna en hållbar lösning fortgår.

– Vi är fullt medvetna om problematiken i USA. Utrikesdepartementet ser regelbundet över hur verksamheten kan förbättras och effektiviseras för att fokusera på områden där resurserna gör bäst nytta och har störst mervärde, kommenterar Sophie Tzelidis.

På frågan om UD inte kan tänka sig lösningen att bemyndiga honorärkonsulatet på västkusten så att de kan utfärda pass, blir svaret att detta inte är möjligt. Efter en ändring i passlagen gäller från och med den 1 oktober 2005 att svenska pass ska förses med biometriskt underlag som består av passinnehavarens ansiktsbild.

– I samband med införandet av biometriska pass kunde inte längre underlydande honorärkonsulat ta emot ansökan om ordinarie pass, extra pass och nationellt ID-kort, förklarar Sophie Tzelidis.

Honorärkonsulatet kan däremot tillhandahålla provisoriska pass.

– Utöver ambassader är det enbart generalkonsulat som har utsänd personal på plats och upprätthåller de säkerhetskrav som ställs som kan utfärda pass.

Svenskar i Världens förslag till utrikesministern om att öppna ett generalkonsulat på västkusten är fortfarande aktuellt. För att det ska bli verklighet krävs dock en politisk vilja och tillhörande budget.

I Sveriges export- och investeringsstrategi, kan man glädjande nog utläsa att det faktiskt finns en politisk vilja, frågan är vilken tidsaspekt som avses: Möjligheten ses över att stärka den svenska närvaron på Nordamerikas västkust för att särskilt bredda och fördjupa kontaktytorna rörande IT, AI och framtidens teknologier samt stötta svenska små och medelstora företag med kontakter inom bland annat IT-industrin och kulturella och kreativa näringar som dataspel, film och musik.

Avslutningsvis diskuterade vi utmaningen för de svenskar boendes i Equador som hänvisas till svenska ambassaden i Colombia för att förnya sitt pass, något som försvåras av pandemin.

– Det går tyvärr inte att tillmötesgå alla behov som svenskar har världen över. Men genom dialogen med Svenskar i Världen kan jag göra en samlad bedömning av utlandssvenskarnas behov och föra in dessa i olika dialoger på UD, avslutar Sophie Tzelidis. 

Nästa steg
Säkerhetsaspekterna är svåra att argumentera emot. Skulle vi inte ha ett av världens mest betrodda pass finns risk att dörrar som idag är öppna skulle stängas. Att passen ska vara i rätta händer är också ett faktum ingen vill bestrida.

Men vad gäller kostnadssidan och den politiska viljan finns argument och möjliga lösningar för att öka tillgängligheten. Då USA är det land där det bor flest utlandssvenskar finns goda grunder för att argumentera vidare för ett generalkonsulat på västkusten – både ur ett främjandeperspektiv och för den enskilde individen. Vi kommer därför att ta kontakt med utrikeshandelsministern, men också fortsätta diskussionerna om behovet med generalkonsulatet i New York, ambassaden i Washington DC och Business Sweden.

I de länder där Sverige saknar representation skulle en väg vara att undersöka möjligheten för nordiska länder att i större utsträckning utnyttja samma byggnad för respektive lands ambassad för att på så vis dela på hyra, och till viss utsträckning kostnader för infrastruktur och säkerhetspersonal. Det skulle kunna vara en väg framåt för att öka tillgängligheten, vi kommer därför att undersöka denna möjlighet.