Internationell kompetens före ”säkra kort”

En betydande andel av dagens utlandssvenskar studerar utomlands. Efter studierna stannar många kvar medan andra flyttar hem till Sverige igen med värdefull internationell erfarenhet i bagaget. Lina Landström har valt att studera utomlands, men fick till följd av coronapandemin ställa om sina planer och är nu är tillbaka i Sverige för att påbörja sina doktorandstudier – på distans.

Lina Landström, snart 27 år, är född och uppvuxen i Gävle. Hon har i många år bott och studerat i USA, först som utbytesstudent på high school i Kansas och sedan ett år på college i Santa Barbara, Kalifornien. Från 2015 och fram till i våras, då hon lämnade USA tidigare än planerat på grund av coronapandemin, har Lina varit freemover-student – ett begrepp som innebär att utlandsstudierna sker självständigt och utan koppling till ett utbytesprogram från ett svenskt lärosäte.

Lina studerade först ett år vid Santa Monica College i Kalifornien, för att sedan fortsätta sina studier vid The New School i New York. Med en kandidatutbildning i sociologi fortsatte hon sedan sina studier i Nashville, där hon studerade en master i teologi.

Vikten av internationella erfarenheter

Lina har alltid vetat att hon ville iväg för att studera utomlands, något som hon anser har gett henne mycket.

– Vi lever i en så global värld idag, vilket gör internationell kompetens väldigt viktig. När jag pluggade i USA märkte jag stor skillnad mellan mig och mina amerikanska klasskompisar som aldrig har varit utanför USA. När man reser och bor utomlands möter man olika kulturer och får ta del av olika perspektiv, vilket gör att man får en viktig förståelse för världen. Idag lever vi i ett globalt samhälle där människor med olika bakgrunder möts, och där internationell kompetens efterfrågas från företag och organisationer. Exempelvis arbetar många aktörer med kunder eller kontakter från andra länder och har en internationell profil, vilket gör att sådana erfarenheter är väldigt värdefulla.

Coronapandemin förändrade tillvaron

Lina befann sig i Nashville när smittspridningen av covid-19 tog fart i världen. Hon berättar:

– Strax innan pandemin hade jag bestämt att jag ville flytta tillbaka till Europa och att jag ville ha Sverige som bas. Därför blev den sista tiden i USA ett snopet avslut. Jag satt i lockdown i min lägenhet, jag fick inte säga hejdå till mina klasskompisar och det var sorgligt att inte fullfölja mina universitetskurser som planerat. Exempelvis läste jag en kurs där vi träffade intagna i Nashvilles fängelse. Vi träffade och samtalade med personer på ”death row”, men i och med smittspridningen blev det ett abrupt slut på kursen. Vi fick aldrig träffa dem igen och någon digital kontakt var inte möjlig.

Lina berättar att hon först tyckte att det kändes bra att vara kvar i USA. Restriktionerna var inte lika hårda som i många europeiska länder och hon hade en finsk granne som hon kunde samtala med och känna sig trygg. Snart kände hon dock att utvecklingen gick åt fel håll i USA och i samband med att hennes examensceremoni ställdes in kände hon att hon inte ville stanna.

– När jag väl bestämde mig för att jag ville åka hem så gick det inga flyg… Det var en väldigt stressig period där jag kände mig fast. Det slutade med att jag kom hem i början av maj, mycket tack vare stödet från svenska ambassaden i Berlin och att jag kunde köra bil upp från Tyskland hem till Sverige. I början av pandemin hade jag kontakt med ambassaden i Washington DC. De hade en lista över flyg som gick men mer än så hjälpte de mig inte. De meddelade att de kunde göra mer om det var kris och panik, exempelvis om jag inte hade lyckats kommit hem innan mitt visum gick ut i juli. Ambassaden i Berlin var däremot väldigt hjälpsam. De var väldigt måna om att ge information och sa att jag skulle höra av mig om jag behövde hjälp på vägen. Om jag inte hade fått stöd och hjälp från dem så tror jag inte att jag hade kunnat hem till Sverige så tidigt som jag gjorde, säger Lina.

Även framtida planer förändrades i coronapandemins spår. Lina kom nyligen in på en doktorandutbildning i teologi vid Vrije Universiteit i Amsterdam. Hon kommer däremot doktorera på distans med Sverige som bas.

Barriärer för de svenskar som studerat utomlands

I somras fick Lina beskedet av antagning.se att hon inte var behörig att läsa en fristående kurs på distans via Göteborgs universitet, trots att hon nu är doktorandstudent med både en kandidat- och masterexamen sedan tidigare. Anledningen var inte brist i erfarenhet och kunskapsnivå, utan en teknisk detalj där examensarbetet i USA inte motsvarade lika många poäng som vid svenska lärosäten. Efter en överklagan där Lina skickade in båda sina examensarbeten beslutade däremot institutionen vid universitetet att Lina var behörig. Hon berättar:

– Den främsta barriären för freemover-studenter är nog att ansöka till svenska universitet och utbildningar i och med att systemet är så fyrkantigt. Universitetet i Nederländerna har inga problem med att jag läser en av mina doktorandkurser vid ett svenskt universitet, men min kompetens värderas annorlunda i Sverige för att jag inte är en svenskutbildad socionom trots att jag har väldigt mycket kompetens genom min utbildning utomlands. Det svenska systemet tittar inte på individnivå, utan övergripande, vilket blir ett stort problem för individer som vill fortsätta sin utbildning i Sverige efter studier utomlands.

Lina fortsätter:

– Arbetsmarknaden är också tuff. Jag söker lite jobb nu vid sidan av mina studier. Det är svårt att säga vad som är vad i och med coronapandemin, men jag känner många andra som har haft svårt att få sin kompetens tillgodosedd vid jobbsökande. Svensk arbetsmarknad handlar så mycket om nätverk och kontakter, vilket en utlandssvensk som flyttar hem inte har på samma sätt. En annan stor aspekt är stipendier för de svenskar som studerar utomlands. Jag pratade med en person som hade läst IB (International Baccalaureate) på gymnasiet och som då fick hjälp med att söka stipendier för framtida studier utomlands. Jag har fått stipendium från de universitet jag har studerat vid, men inte någon information eller hjälp gällande stipendier från svenska organisationer och alla möjligheter som finns. Vad finns det egentligen för stöd från Sverige?

Svensk arbetsmarknad kan bli bättre på att ta vara på internationell kompetens

Lina lyfter också att en person som har studerat utomlands har mycket kompetens som inte direkt syns i ens CV.

– Många internationella utbildningar är mer flexibla än utbildningar vid svenska universitet och högskolor, vilket gör att arbetsgivare ofta går på säkra kort när de exempelvis ser att en person har en examen i sociologi från ett svenskt lärosäte. Jag skulle säga att svenska arbetsgivare kan bli mycket bättre på att gå utanför mallen för hur en arbetsansökan kan se ut. Man måste vara nyfiken och fråga. Jag berättar jättegärna om min utbildning, mina praktikplatser och erfarenheter, men arbetsgivare måste vara villiga att se hur internationell kompetens kan berika arbetsplatsen och inte bara gå på ”säkra kort” på pappret.