Miljöpartiet svarar på 10 frågor som berör utlandssvenskarna

Inför riksdagsvalet har Svenskar i Världen ställt tio frågor till samtliga riksdagspartier. Frågorna berör områden som är viktiga för utlandssvenskarnas liv och vardag, såsom uppehållstillstånd för medföljande partner, särskild valkrets för utlandssvenskar och behov av fler utlandsmyndigheter och längre giltighetstid på passen.   

Här har vi sammanställt Miljöpartiets svar på de tio frågorna. Är du intresserad av att ta del av mer innehåll från Miljöpartiet kan du även se Svenskar i Världens intervju med språkröret Per Bolund där han besvarar utlandssvenskarnas frågor.  

1. Fler utlandsmyndigheter  

Att förnya sitt pass utomlands är ofta förenat med stora kostnader och logistikutmaningar, inte minst för att det krävs personlig inställelse. I geografiskt stora länder där avståndet till ambassaden eller generalkonsulatet är stort kan det kräva inrikesflyg för att ansöka om passet och sedan hämta ut det. Vissa länder saknar helt utlandsmyndigheter vilket innebär att man behöver resa till grannlandet för att få konsulär hjälp. För att möta upp det behov som finns anser Svenskar i Världen att antalet utlandsmyndigheter bör öka, likaså deras behörighet att utfärda konsulär hjälp. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning.  

2. Förläng passets giltighetstid  

Giltighetstiden för svenska pass är idag 5 år (vuxna). Flera länder vars pass också klassas som ”säkra och attraktiva” har en giltighetstid på 10 år, exempelvis Japan, Tyskland, Danmark, Frankrike och Nederländerna. Att förlänga giltighetstiden på de svenska passen till 10 år skulle minska kostnaden och administrationen för både passinnehavare och myndigheter, och bör införas. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning.  

3. Sänkning av SINK  

Svenskar i Världen anser att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta, SINK, återigen bör sänkas till 20 procent. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning.  

4. Personnummer istället för samordningsnummer  

Fram till den 1 januari 2000 fick svenska barn födda utomlands ett personnummer vid födseln. Sedan dess tilldelas barn som föds utomlands till minst en svensk förälder ett samordningsnummer i stället för ett personnummer. Samordningsnummer ska indikera en mindre stark koppling till det svenska samhället. Eftersom samordningsnummer inte fungerar i flertalet IT-system kan inte skolor, förskolor eller Pliktverket ta emot deras ansökningar och de drabbade kan inte använda sig av exempelvis BankID. Svenskar i Världen anser att dessa barn ska tilldelas ett svenskt personnummer istället för ett samordningsnummer, på samma vis som det gjordes före år 2000. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring 
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning.  

5. Uppehållstillstånd för medföljande partner  

Utlandssvenska familjer där partnern kommer från ett land utanför EU/EES stöter ofta på stora problem när de vill flytta hem till Sverige. Trots att bostads- och försörjningskravet för den svenska medborgaren togs bort i samband med att den tillfälliga lagen ersattes, kvarstår stora utmaningar. Bland annat utgör det nya kravet att kunna visa på en ”manifesterad avsikt” att flytta till Sverige ett minst lika stort hinder. En ytterligare utmaning är den varierade kunskapsnivån hos handläggare på Migrationsverket om ändringarna; Svenskar i Världen har uppmärksammats på att bostads- och försörjningskravet fortfarande efterfrågas. Därtill är Migrationsverkets handläggningstider på upp emot 18 månader inte ovanliga.  

Svenskar i Världen anser att alternativet att kunna ansöka om uppehållstillstånd på plats i Sverige ska vara möjligt. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning.  

Svenskar i Världen föreslår att Migrationsverket skapar en egen kö för dessa ärenden. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning.  

Svenskar i Världen vill att Migrationsverket ser över och förtydligar sina interna rutiner för att minska oklarheter och faktiska fel i anknytningsärenden. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med. Vi har inte tagit ställning.  

6. Behålla svenskt medborgarskap efter 22-års ålder  

Barn födda till minst en svensk medborgare får automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln, oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Om barnet fortsättningsvis bor utomlands och bara har en begränsad koppling till Sverige, behöver barnet ansöka om fortsatt svenskt medborgarskap från det att personen är 18 år men senast innan den fyller 22. Om inte det görs så förloras det svenska medborgarskapet, givet att hen har ett annat medborgarskap. Ingen kan göras statslös.  

Svenskar i Världen anser att personer som erhållit svenskt medborgarskap vid födseln inte ska behöva ansöka om att behålla medborgarskapet efter 22-års ålder. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring. 
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med. 
 
Vi har inte tagit ställning.  

7. Medförande av skolpeng utomlands och utökat statsbidrag  

Vissa kommuner godkänner att barn och ungdomar som är folkbokförda i kommunen får ta med sig sin skolpeng till svenska utlandsskolor, medan andra kommuner nekar motsvarande. Det innebär att den som bor i ”fel” kommun får högre skolkostnader jämfört med den som bor i ”rätt” kommun.  

Svenskar i Världen föreslår därför att en statligt fastställd skolpeng ska kunna tas med till svenska utlandsskolor oavsett i vilken kommun man bor i. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning.  

8. Mer rättvis bedömning av high school-betyg  

Från och med antagningen till höstterminen 2019 ändrade Universitets- och högskoleverkets (UHR) sina föreskrifter, vilket får till följd att omräkningstabellerna missgynnar elever som har studerat vid ett amerikanskt high school. Betygen från high school får nu ett lägre värde när det konverteras till den svenska betygsskalan. Det innebär att eftertraktade utbildningar på svenska universitet inte är tillgängliga för dessa studenter, medan dörrarna står öppna på universitet utanför Sverige. Svenskar i Världen anser att UHR ska göra om omräkningstabellen så att betyg från high school får en mer rättvis konvertering. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med. Vi har inte tagit ställning.  
Vi har inte tagit ställning.  

9. E-röstning från utlandet  

Av de uppskattningsvis 660 000 svenskar som bor utomlands är cirka 170 000 röstberättigade. Om alla bodde i samma kommun skulle det motsvara en kommun strax över Linköpings storlek. Statistik från SCB visar att utlandssvenskarnas valdeltagande ökade i senaste riksdagsvalet, från knappt 33 till nära 40 procent. Men sett till valdeltagandet i Sverige är siffran låg. Elektronisk röstning är implementerat i Estland. Svenskar i Världen vill att det ska vara möjligt att rösta elektroniskt från utlandet. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning  

10. Särskild valkrets för utlandssvenskarna  

Fram till och med 1994 var utlandssvenskarna upptagna i en särskild röstlängd och tillhörde ett specifikt valdistrikt i varje riksdagsvalkrets. Sedan dess hör utlandssvenskarna till det valdistrikt där de senast var folkbokförda. Flera länder har valt att införa system för särskild representation för utlandsboende, exempelvis i Frankrike där man har elva valkretsar uppdelade efter olika regioner utomlands. Andra länder där detta har införts är Portugal och Italien. Svenskar i Världen anser att utlandssvenskarna ska tillhöra en egen valkrets. Håller ert parti med?  

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.  
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.  
Nej, vi håller inte med.  
Vi har inte tagit ställning. 

Livefika Valspecial med Per Bolund

Här kan du se vår intervju med Miljöpartiets språkrör Per Bolund när han svarar på utlandssvenskarnas frågor.