Debattartikel: Stoppa det digitala utanförskapet för utlandssvenskar
Tillgång till betalkonto och BankID är i dag en förutsättning för att kunna delta fullt ut i det svenska samhället. Samtidigt vittnar utlandssvenskar om uppsagda betalkonton, nekad möjlighet att öppna konto och problem kopplade till BankID för att de bor utomlands. Konsekvensen blir ett finansiellt och digitalt utanförskap, skriver Svenskar i Världen i en debattartikel i Dagens industri.
I en nyligen genomförd undersökning av Svenskar i Världen uppger 7 av 10 att de har upplevt svårigheter med en svensk bank under tiden de bott utomlands.
Svenskar i Världens generalsekreterare Cecilia Borglin och styrelseordförande Magnus Brännström lyfter i en debattartikel i Dagens industri den 21 april behovet av åtgärder för att säkra utlandssvenskars tillgång till grundläggande banktjänster.
Stoppa det digitala utanförskapet
Alla svenska medborgare måste ha möjlighet att delta i det svenska samhället på likvärdiga villkor – även när de bor utanför landets gränser. I en global värld år 2026 kan inte ett bankkonto och BankID vara ett privilegium för svenska medborgare med en svensk adress, skriver Cecilia Borglin, Generalsekreterare Svenskar i Världen och Magnus Brännström, Ordförande Svenskar i Världen.
Tillgång till betalkonto och BankID är i dag en förutsättning för att kunna delta fullt ut i det svenska samhället. Samtidigt vittnar utlandssvenskar om uppsagda betalkonton, nekad möjlighet att öppna konto och svårigheter att få eller förnya BankID för att de bor utomlands. Konsekvensen blir att de hamnar i ett finansiellt och digitalt utanförskap.
Det bor närmare 700 000 svenskar utomlands. Många av dessa har ekonomiska och praktiska kopplingar till Sverige trots att de är bosatta utomlands. För att kunna betala räkningar, ta emot pension eller andra utbetalningar, hantera skatt, äga eller förvalta bostad samt planera en återflytt är tillgång till grundläggande svenska banktjänster – som betalkonto och BankID – i praktiken en nödvändig förutsättning.
En undersökning från Svenskar i Världen visar emellertid att 7 av 10 har upplevt problem med en svensk bank under tiden de bott utomlands. Det handlar inte om enstaka missförstånd, utan om återkommande och strukturella hinder. Problemen förekommer hos flera av Sveriges största banker.
De vanligaste typerna av problem rör uppsagda betalkonton, nekad möjlighet att öppna konto samt hinder kopplade till BankID – att få eller förnya det. Därtill tillkommer ofta krav på fysisk närvaro i Sverige för att få tillgång till kundservice, något som skapar höga och kostsamma trösklar. Flera beskriver dessutom en känsla av att bli misstänkliggjord och att bosättningen utomlands per se innebär att man betraktas som en högriskkund.
Konsekvenserna blir snabbt omfattande. Bankerna har självklart att förhålla sig till omfattande regelverk kring kundkännedom och åtgärder mot penningtvätt. Det är centralt för att motverka ekonomisk brottslighet. Enligt Finansinspektionen ska detta arbete bygga på bedömningar i det enskilda fallet, men frågan är: görs det?
Det är viktigt att i sammanhanget påminna om att Betaltjänstlagen inte ger banker rätt att säga upp betalkonton med grundläggande funktioner enbart på grund av att kunden är bosatt utanför EES. Allmänna reklamationsnämnden konstaterade detta i ett avgörande från 2024 och hänvisade då till proposition 2016/17:129 där det vid genomförandet av betalkontodirektivet i svensk rätt framgår att en flytt utanför EES i sig inte ska utgöra grund för att avsluta ett sådant konto. Trots detta visar Svenskar i Världens undersökning att problemen är särskilt omfattande för svenskar bosatta utanför EU/EES.
Den statliga e-legitimation som är under införande utgör ett viktigt steg för digital inkludering, men den löser inte kärnproblemet. Utan tillgång till ett betalkonto och grundläggande banktjänster kvarstår den praktiska utestängningen från det svenska finansiella systemet. Och så länge BankID är den dominerande vägen in till svenska e-tjänster är det i praktiken en nyckel till det digitala samhället.
En särskilt drabbad grupp i sammanhanget är svenska barn som är födda utomlands och aldrig har varit folkbokförda i Sverige. De har samordningsnummer istället för personnummer och hamnar därmed i ett finansiellt och digitalt utanförskap redan från start eftersom personnummer är en förutsättning för att få BankID.
Regeringen behöver nu skyndsamt säkerställa att svenska medborgare bosatta utomlands inte hamnar i en finansiell och digital exkludering på grund av sin bosättning. Det kan göras genom att se till att Finansinspektionens pågående uppdrag att underlätta för bankerna att uppfylla sina skyldigheter att tillhandahålla grundläggande banktjänster också leder till vägledning som fungerar när kunden är bosatt utomlands.
I detta arbete är det är särskilt viktigt att säkerställa att bosättning i tredjeland inte i sig kan ligga till grund för uppsägning av betalkonto med grundläggande funktioner. Det är också angeläget att personer med styrkt samordningsnummer inte utestängs från grundläggande bank- och betalningstjänster.
Alla svenska medborgare måste ha möjlighet att delta i det svenska samhället på likvärdiga villkor – även när de bor utanför landets gränser. I en global värld år 2026 kan inte ett bankkonto och BankID vara ett privilegium för svenska medborgare med en svensk adress.
Cecilia Borglin, Generalsekreterare Svenskar i Världen
Magnus Brännström, Ordförande Svenskar i Världen
Läs Svenskar i Världens rapport här.
