Demokratiska rättigheter får aldrig tas för givna

Att rösta är både en rättighet och ett ansvar – det menar Kajsa Claude, som har bott i Sydafrika i 16 år men fortfarande känner en stark koppling till Sverige.

– Mitt hjärta klappar för Sverige, och jag ser det som en demokratisk rättighet att få rösta, säger Kajsa Claude.

Kajsa Claude kommer ursprungligen från norra Sverige och har länge varit engagerad i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Redan på 1970-talet var hon aktiv i antiapartheidrörelsen, vilket senare ledde till att hon erbjöds arbete i Sydafrika som fredsövervakare i samband med landets första demokratiska val 1994. Därefter fortsatte hon som projektledare. Idag är Kajsa Claude 67 år gammal och jobbar som översättare och copy-writer i Stanford, en by två timmar utanför Kapstaden i Kapprovinsen.

För Kajsa Claude är det självklart att även svenskar utomlands ska ha rätt att rösta i svenska val.

– Som medborgare anser jag att rösta är en viktig demokratisk rättighet som man måste värna och aldrig ta för given.

Hon varnar för att inställningen att ens röst inte spelar någon roll kan vara farlig.

– Det finns en risk att man blir passiv och tänker att det inte spelar någon roll vad man röstar på. Men det gör det.

För henne handlar det också om ansvar.

– Jag ser det både som en rättighet och en skyldighet att engagera mig i svensk politik, oavsett vem som sitter vid makten.

Samhällsutvecklingen påverkar engagemanget

När det gäller vilka frågor som är viktigast att rösta om, menar Kajsa Claude att många områden spelar roll – men att samhällsutvecklingen i Sverige väcker tankar.

– Jag tycker att Sverige har förändrats politiskt jämfört med det land jag växte upp i. Till exempel har frågor om invandring fått ett mycket större fokus.

Samtidigt betonar hon att helheten är viktig.

– Egentligen tycker jag att alla frågor är viktiga.

Omöjlig postgång

Kajsa Claude beskriver utlandsröstning som krångligt och pekar på ett stort praktiskt problem i Sydafrika.

– Vi har ingen fungerande postgång. Ibland har röstkortet kommit flera månader för sent – eller inte alls.

Kommer inte röstningsmaterialet hem till Kajsa Claude kan hon inte rösta.

– Jag har ungefär två timmar till närmaste konsulat som ligger i Kapstaden. Till ambassaden i Pretoria är det ännu längre, och då krävs flyg.

Hon upplever att svenska myndigheter fortfarande förlitar sig på gamla system.

– Sverige är ett modernt land, men min kontakt med myndigheter, särskilt Skatteverket, bygger fortfarande på att man ska skicka brev.

Kajsa Claude efterlyser en mer modern och tillgänglig lösning.

– Jag gör alla mina bankärenden med BankID. Varför skulle man inte kunna rösta digitalt?

Hon ifrågasätter att postsystemet anses mer tillförlitligt än digitala alternativ. Samtidigt understryker hon att säkerhetsaspekten är avgörande.

– Den digitala säkerheten måste såklart fungera, men det är en fråga som rimligtvis borde gå att lösa.

Därför röstar inte fler

Kajsa Claude tror att det finns flera orsaker till att valdeltagandet bland utlandssvenskar är relativt lågt. I valet 2022 röstade 32 procent av de röstberättigade utlandssvenskarna, hon var en av dem.

– Dels handlar det om praktiska problem, som att man inte får röstkort och röstningsmaterialet i tid.
Men hon lyfter också en attitydfråga.

– Vissa tycker att om man inte bor i Sverige så ska man inte rösta. Det tycker jag är en felaktig inställning.

Hon menar att det svenska medborgarskapet innebär ett ansvar, oavsett var man bor.

– Man ska inte kasta bort den rättigheten.