Beslutet om en ny gymnasieskola klubbades av riksdagen i höstas. Under 2010 fattas ytterligare beslut om inriktningar, examensmål och förordning. Samtidigt utarbetar Skolverket nya kursplaner och betygskriterier. Gudrun Torstendahl bevakar för SVIV:s räkning.

Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan. Yrkesprogrammens tolv huvudinriktningar är barn och fritid, bygg och anläggning, el och energi, fordon och trans- port, handel och administration, hantverk, hotell och turism, industriteknik, naturbruk, restaurang och livsmedel, VVS och fastigheter samt vård och omsorg.

Bland de högskoleförberedande programmen återinförs det humanistiska och det ekonomiska programmet. Medieprogrammet uppgår i samhällsvetenskapsprogrammet. Övriga högskoleförberedande program är det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Högre krav
För att vara behörig till de högskoleförberedande programmen ska eleverna vara godkända i svenska, engelska, matematik och ytterligare nio ämnen. Motsvarande krav för de yrkesförberedande programmen är godkänt i svenska, engelska, matematik och ytterligare fem ämnen. Programmen omfattar liksom tidigare 2500 poäng. Varje program består av åtta gymnasiegemensamma ämnen (tidigare kärnämnen), karaktärsämnen, elevens individuella val och ett gymnasiearbete (tidigare projektarbete).

Bland de gemensamma ämnena har historia ersatt estetisk verksamhet. På yrkesprogrammen omfattar de gemensamma ämnena 50 eller 100 poäng, medan de i de högskoleförbere- dande programmen varierar mellan 50 och 300 poäng. Kraven för gymnasieexamen är att eleven har betyg från något av de nationella programmen. Minst 90 procent måste vara godkända betyg.

För yrkesexamen krävs dessutom att betygen i de viktigaste yrkeskurserna och gymnasiearbetet är godkända liksom betygen i svenska, engelska och matematik. För högskoleförberedande examen krävs lägst betyget godkänd i kurser som omfattar 300 poäng svenska, 200 poäng engelska, 100 poäng matematik och på gymnasiearbetet.

Yrkesämnen prioriteras
På yrkesprogrammen utökas tiden för yrkesämnen samtidigt som tiden för allmänteori minskas. Parallellt med yrkespro- grammen införs en gymnasial lärlingsutbildning, där huvud- delen av yrkeskurserna ska bedrivas på en arbetsplats. Nya nationella råd med representation från branscher, fack och myndigheter ska säkerställa kvaliteten på yrkesprogrammen. De ska också visa näringslivets utbildningsbehov och hjälpa Skolverket att ta fram styrdokument. Råd ska också finnas på lokal nivå och där fungera som samverkansorgan mellan skolan och arbetslivet.

Valfriheten begränsas
Möjligheterna till lokala varianter inom gymnasieskolan begränsas. Elevernas individuella val minskar från 300 till 200 poäng. Lokala kurser, lokala inriktningar och specialut- formade program avskaffas.

Egna kurser och särskilda varianter ska bara kunna star- tas om de är godkända av Skolverket och om huvudmannen tillsammans med arbetslivet eller högskolan kan visa att det finns ett lokalt behov av dessa. Kurserna måste vara på gymnasial nivå och inte av hobbykaraktär.

Skärpta krav för högskolebehörighet
För grundläggande behörighet till högskolan gäller samma krav som för högskoleförberedande examen. Elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa de kurser som krävs för att uppnå grundläggande behörighet inom sitt individuella val och som utökat program. De ska även kunna komplettera sin yrkesexamen genom att inom gymnasial vuxenutbildning läsa in de kurser i svenska och engelska som krävs för högskoleförberedande examen.

Ny betygsskala
Samtidigt med gymnasieskolan införs en ny sexgradig betygsskala, A-F. Eleverna får betyg efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete. Det bästa betyget är A och lägst betyg för godkänt är E. Den som får betyget F upp- fyller inte kriterierna för godkänt. Om underlag för bedöm- ning helt saknas får eleven ett streck i stället för betyg. Vid uträkning av meritvärde för ansökan till högskolan omvandlas betygen så att A motsvarar 20 poäng, B 17,5 poäng, C 15 poäng, D 12,5 poäng och E 10 poäng