2008-08-21

Drygt 200 personer sökte sig till SVIV:s konferens med temat ”Svenskarna i Brasilien, Chile och Mexiko” som avhölls på Näringslivets hus i Stockholm onsdag den 20 augusti. Likt våra tidigare stora arrangemang om Kina, Indien och Gulf-staterna blev det åter ett mycket lyckat informations- och nätverksevenemang. Deltagarna omvittnade allmänt att anföranden och paneldiskussioner under hela denna dag höll mycket hög kvalitet.

Generalsekreterare Örjan Berner öppnade konferensen. Syftet med denna var att sprida kunskap om svenskarnas roll i Latinamerika, att ge råd till dem som önskar att etablera sig i regionen samt att skapa nätverk. Örjan läste också upp en hälsning från H.M. Drottningen. Där välkomnade hon konferensen kring ett tema som ligger henne varmt om hjärtat – relationerna Sverige- Latinamerika särskilt Brasilien - och önskade en lyckad dag. H.M. Konungen, Föreningens beskyddare, förenade sig med henne i denna hälsning.

Lars G Nordström, styrelsemedlem och tidigare vd i Nordea, konferensens huvudsponsor, redovisade Nordeas arbete i Latinamerika. Christer Manhusen (Svensk-Brasilianska Handelskammaren) samt ambassadörerna Maria Lundqvist (Chile) och Anna Lindstedt (Mexiko) gav viktig och intressant information kring ländernas historik samt nuvarande politiska och ekonomiska position. Det kanske för åhörarna mest frapperande var nog vilken väldig kraft det nu finns i dessa ekonomier, kanske främst Brasilien med sina 190 miljoner invånare, en BNP per capita om cirka 8000 dollar, en yta nästan lika stor som USA:s. Även Mexiko kommer inom överskådlig framtid vara en av världens största ekonomier med sina 110 miljoner invånare (plus 20 miljoner mexikaner i USA!). Det är en snabbt växande ekonomi och levnadsstandard. Chile har sedan en god tid varit något av en modell för snabb ekonomisk tillväxt i Latinamerika.

Hans Vestberg, finanschef Ericsson, talade mycket medryckande om sina egna mångåriga erfarenheter från de tre länderna bl.a. vikten av att odla de personliga relationerna både med kunder och med arbetskamrater. Kulturskillnaderna mellan Sverige och de latinamerikanska länderna är stora och vikten av att förstå attityder och beteenden där centrala för en framgångsrik satsning. Ericsson har varit där i över hundra år och ser mycket positivt på framtiden.
Handelsminister Ewa Björling redovisade den officiella synen på Sveriges relationer med Latinamerika.

Sedan var det dags för dagens förste utländska gäst att kliva upp i talarstolen, Chiles före detta utrikesminister Juan Gabriel Valdez. Han gav ett tänkvärt tal med humoristiska undertoner kring hur västvärldens mediala bild av Latinamerika emellanåt kan vara tämligen snedvriden. Valdez påpekade att konferensen var ett ypperligt tillfälle att belysa de verkliga möjligheter – och problem – som finns i regionen. Att Chile är en intressant ekonomi råder det ingen tvekan om. Man har utnyttjat de goda tider som rått för råvaruexportörer - och Chile är stor producent av främst koppar och även lantbruksprodukter – till att stärka ekonomin och lägga upp en finansiell buffert för sämre tider. Samtidigt har man haft en mycket progressiv social politik.1990 var hela 25 procent av landets befolkning fattiga. I dag är siffran nere på tio procent. Valdez poängterade att än fler sociala reformer och moderniseringar är att vänta.

Även Francisco Gonzalez, Europachef på Pro Mexiko såg på framtiden med tillförsikt. Han menade att Mexiko står Sverige väldigt nära, särskilt nu då landet till och med har en svensk förbundskapten till sitt landslag i fotboll.
”Vi vill ha än mer av Sverige i Mexiko och av Mexiko i Sverige”. ProMexico skall nu öppna ett kontor i Stockholm och med detta täcka hela den nordiska regionen.
Gonzalez talade även om landets demografi, beroendet av råvaror och hur medlemskapet i OECD 1994 var ett milstolpe för Mexiko. Oljan spelar en viktig roll i landets ekonomi men man söker diversifiera näringslivet och det går snabbt framåt.

Innan det var dags för lunch gav Nordeas ekonom för Latinamerika, Bjarke Roed-Fredriksen, en god insyn i de tre konferensländerna ur ett makroekonomiskt perspektiv. Roed-Fredriksens anförande präglades givetvis av det i dagsläget finansiellt skakiga världsläget. Genom statistik visade han vart ekonomierna är på väg – Mexiko kommer att träffas hårdast av den amerikanska krisen då man har 80 % av sin stora utrikeshandel med detta land, Brasilien klarar sig bäst då USA alls ej spelar samma direkta roll i Brasiliens stora ekonomi. Chile har ett stort beroende av råvarupriser men sköter sin finanspolitik så bra att man har betydande resurser att klara nedgång.
Diskussioner kring inflationen och det instabila läget för världsekonomin präglade många av de diskussioner och anföranden som gavs under dagen, men utifrån ett lite längre tidsperspektiv såg ändå alla talarna positivt på regionens ekonomiska framtid.

Efter lunch var det dags för paneldiskussioner. Först ut var den gällande Chile, där
affärsmännen Christer Ericsson och Stig Blomström tillsammans med Annette Furst från svensk-chilenska samarbetsfonden gav konkreta tips. Alla hade lång erfarenhet från arbete i och med detta land. Christer Ericsson angav bland annat vilka faktorer han anser är viktigast vid en nyinvestering i ett land.
”Det måste finnas hög tillväxtpotential, hög utbildningsnivå, goda naturresurser och duktiga lokala samarbetspartners, men framförallt ska invånarna ha glimten i ögat, den där gnistan som avslöjar att de har en ambition att bygga något stort”. Allt detta står alltså enligt Ericsson att finna i Chile.
Andra fördelar som nämndes under paneldiskussionen kring företagande i landet var den välordnade öppna ekonomin, att Chile är exportorienterat med låga tullar, har fungerande institutioner, skicklig arbetskraft, en välutvecklad banksektor, bra infrastruktur och välutvecklad teknologi.
Vad gäller minuskontot betonades att Chile är en ganska liten marknad, att endast åtta procent av befolkningen talar engelska och att det trots alla fördelar ändå krävs tålamod och uthållighet för att lyckas.

Paneldiskussion gällande Brasilien hade likaså högt kvalificerade deltagare, Christer Manhusen, ordförande Handelskammaren i Sao Paulo, Stora Enzos vd för Latinamerika, Nils Grafström, konsulten Hugo Oljemark, chef för brasilianska handelskammaren i Sverige och Volvos före detta vice vd Jorma Halonen. Nils Grafström talade om landets starka skogsindustri, fyra av världens fem största skogsbolag återfinns i just Brasilien (och det femte största i Chile). Han illustrerade mycket åskådligt med hur oerhört snabbt väldiga skogar hade växt upp – sju år efter plantering. Konkurrensen för Sverige och Finland var onekligen stenhård. Alla vidimerade vilka oerhörda framsteg som gjorts genom klok politik under de två senaste presidenterna vilka hållit en stram finansiell och monetär politik och därmed bemästrat inflation och kunnat få god ekonomisk tillväxt. Höga råvarupriser och nya stora oljefynd gör sitt till för att ge den brasilianska ekonomin extra kraft. Bland problem nämndes den höga låneräntan i Brasilien och den låga personliga säkerheten i storstadsregionerna.

Denna panel följdes av ett anförande från Alessandro Teixeira, president för ApexBrasil, en organisation som ägnar sig åt både utländska investeringar i Brasilien och exportfrämjande från Brasilien. Till viss del blev det en direkt replik till den föregående diskussionen, och det märktes inte att den pigge Teixeira kom direkt från Arlanda efter en lång resa över Atlanten.
”Allt går åt rätt håll i Brasilien. Vi har en god makroekonomisk struktur, vi har inflationen under kontroll och vi har tredubblat vår export på bara åtta år. Men än viktigare, vi har genomfört en rad nya sociala reformer, ökat minimilönen och minskat klyftorna”, konstaterade Teixeira resolut. Han medgav att det fortfarande fanns mycket kvar att göra, då 26 procent av landets befolkning fortfarande klassas som fattiga.
”Om jag ska definiera Brasilien blir det som ”energilandet”. Vi har en tredjedel av alla vattenreserver på jorden, vi producerar stora mängder fossila bränslen och vi är ett mycket stort jordbruksland. Det är de tre pelare vi kommer luta oss mot”, sa Teixeira men tillade att det finns en rad andra områden där landet ska ligga i framkant i framtiden inte minst inom högteknologi.
.
Så var det dags för den sista panelen, om Mexiko. De unga veteranerna från arbete i detta land, Carl Swartz (Readsoft), Gerhard Weise (före detta Ericsson), Johan Fager (före detta Oriflame) och Pia Engholm från Exportrådet konstaterade snabbt att denna centralamerikanska stat har enorm potential som handelsland. Bland skälen angavs bland annat att det är enkelt att göra affärer i Mexiko, liksom i Chile är byråkratin inget stort problem och utlänningar är hjärtligt välkomna. Landet har en unik position genom att här finns frihandelsavtal med USA och Kanada – likväl som med EU. Ett annat tungt vägande skäl är det faktum att produktionsnivå i en mexikansk fabrik i dag ligger på samma nivå som en likvärdig industri i Europa, medan arbetskostnaderna är långt lägre.

Många företag etablerar sig i Mexiko för att sälja till den amerikanska marknaden.
”Sveriges närvaro i Mexiko håller på att öka markant”, konstaterade panelen som också betonade att en aktiv närvaro är av yttersta vikt för att en etablering i Mexiko ska kunna lyckas. Även här talades om vikten av en god strategisk partner, och att man som svensk bör vara medveten om viktiga kulturskillnader såsom att mexikanska affärsmän ibland säger ”ja” för att vara artiga, när de i själva verket inte alls är intresserade av en affär.
”Det finns geografiska och kulturella skillnader som gör att det kanske inte är så bra att ha Mexiko som sin första exportupplevelse. Börja med Danmark, sedan Spanien, sedan är du redo för Mexiko” rundade panelen av.

SVIV:s styrelseordförande Ulf Dinkelspiel konstaterade i sitt avslutningstal ”Det känns onekligen som att vi har givits en mycket informativ och genomgående bild av de tre länderna. Alla kommer väl från denna konferens med känslan att Brasilien, Chile och Mexiko måste stå på dagordningen för ett företag med ambitioner att verka på den internationella marknaden.”

Mer Mexiko blev det på det avslutande minglet på Bukowskis, där vi förutom trevligt sällskap, goda cocktails och konstverk från regionen även fick avnjuta musik från ett traditionellt mexikanskt mariachi-band. Det var en perfekt avslutning på en händelserik dag!