2008-03-03

År 2006 flyttade närmare 45 000 personer från Sverige för att bosätta sig utomlands. Inte sedan 1800-talet har antalet utvandrare varit så stort. Det konstateras i en färsk magisteruppsats vid Linköpings universitet.

En som tittat närmare på utlandssvenskarnas väl och ve är Susanne Lindgren Sheiakh vars magisteruppsats vid Linköpings universitet heter ”Den svenska invandraren - en studie om utlandssvenskar och återvändare”. Hon intervjuade 69 personer om deras upplevelser och tankar kring att bo i ett nytt land, skriver Helsingborgs Dablad.
-I första hand är det äventyrslusta som gör att människor ger sig i väg. Man vill bort från tristessen eftersom gräset tycks grönare utanför Sverige. Men det blir förstås vardag på det nya stället också.
Susanne Lindgren Sheiakhs studie visar på flera tendenser. Vanligt är att man i början av sin utlandsvistelse söker sig till andra svenskar, antingen till svenskkolonier som etablerats eller via Svenska kyrkan utomlands.

De som gifter sig med en icke-svensk tycks värna de svenska traditionerna och kulturyttringarna i särskilt stor utsträckning. För att inte tala om barnfamiljer som i de flesta fall är mycket måna om att träffa andra svenska familjer.
-Föräldrar tycker att det är viktigt att barnen träffar andra som pratar svenska och ser till att barnen får ta del av hela den svenska kulturen med traditioner och allt.
-Det ”svenska” tycks öka när man flyttar ut och många firar nationaldagen, vilket de inte har gjort när de bott i Sverige. Några av mina informanter berättade även att de hurrar för kungen på hans födelsedag.

Det som intervjupersonerna upplevde som svårast var att man som medföljande och utan arbete, oftast kvinnan, saknar identitet i det nya landet. Både personlig identitet och grupptillhörighet. Det kan vara svårt att bygga upp ett kontaktnät när man inte har någon naturlig mötesplats att gå till, arbetsplats eller skola.
-Man räknas inte, är inte intressant och det gör det förstås svårt när man ska acklimatisera sig. Risken är att man isolerar sig om det inte finns möjlighet att träffa andra i liknande situation. När man får ett jobb blir ställningen en helt annan.
Det händer att utlandssvenskar omvärderar sitt liv, sin egen identitet. Det som före flytten kändes naturligt och invant, kan när man återvänder upplevas som avigt och annorlunda.
-Efter en tid utomlands får man nya referensramar och förändras. Man kan jämföra med hur det är på olika håll och det är inte ovanligt att flytta hem och sedan ut igen.

Hemlängtan leder till att många reser tillbaka. Att jobbkontrakten går ut eller att man separerar från sin partner gör också att många vill tillbaka till tryggheten. Och de nära vännerna.
Något som Susanne Lindgren Sheiakh reagerade på var att många av de utlandssvenskar som hon kom i kontakt med poängterade att de saknade att ha lika nära vänner som de hade i Sverige.
-Under barndomen och tonåren skapar vi ofta nära kontakter som består, men det tycks vara svårt att få en lika intim relation med någon senare i livet. Det kan förstås bero på att man i vissa länder inte skapar lika intima relationer i andra länder som vi svenskar gör.

Ingen vet exakt hur många utlandssvenskarna är. Enligt Statistiska centralbyrån finns det ingen officiell statistik över hur många svenskar som är permanent bosatta i andra länder men uppskattningen är att det totalt kan röra sig om 300000 personer. Föreningen Svenskar i Världen, en ideell förening som fungerar som utlandssvenskarnas officiella intresseorganisation, tror att antalet är 400000.
Anledningen till osäkerheten är att många inte gör något avtryck i statistiken. Tillfällig arbetskraftsmigration, säsongsboende och studenter registreras inte i den traditionella befolkningsstatistiken.

Säkert är i alla fall att under 2006 flyttade närmare 45000 personer från Sverige för att bosätta sig utomlands. Inte sedan 1892 har så många människor utvandrat. För att räknas som utvandrad från Sverige ska man ha för avsikt att leva utomlands längre än ett år.
Flest svenskar tros bo i USA, Norge och Finland. Därefter följer Danmark, Storbritannien, Spanien och Tyskland. Det är inte bara svenskar som lämnar sitt land i dessa tider av ökad internationell rörlighet. En studie i Storbritannien visar till exempel att en av tio brittiska medborgare nu lever i ett annat land.

Källa: Helsingborgs Dagblad
Publicerad 1 mars 2008