Inlägg
Anonym Fransk eller internationell skola? ( 01/12 2011) Hej! Jag flyttar till Lyon med min familj i början på nästa år och vi funderar på om vi ska sätta barnen i fransk eller internationell skola. Barnen är bara 2 resp 3,5 år, men vi vill så snart som möjligt få in dem på motsvarande dagis (la creche eller maternell tror jag det kallas). Finns det någon här som har erfarenhet av antingen det ena eller andra får ni gärna hör av er med tips och hur ni resonerade. Med vänlig hälsning, /Martin
Anonym Fransk creche, maternelle ( 01/12 2011) Det finns ett mycket bra franskt tv-pogram på franska TV5 som heter Les Maternellles. D'är avhandlar man precis allt kring barn, från graviditet till tonår. Se om ni kan få in det hos er och titta några gånger. Det börjar kl. 0900 varje förmiddag. Kika på det och se hur man ser på barn och barnuppfostran i Frankrike så får ni en hyfsad uppfattning om de stora skillnader som gäller mellan Sverige och Frankrike. Sen vet inte jag hur ni tänker. Att flytta till ett nytt land och direkt sätta så små barn i ganska "stränga" institutioner" som både la creche och senare la maternelle är (en slags tidig förskola med inslag av just skola) skulle jag ALDRIG göra. Barnen - om de inte från början kan franska riskerar ju ett oehört trauma, utan språket kan man ju faktiskt inte sätta dem timmar i den här sortens miljöer, tänk efter själv hur det skulle kännas även som vuxen??. Det här är inte gull-dagis som i Sverige, åk istället ner först , bekanta er med olika skolor, se hur det ser ut. Det är disciplin och långa dagar och svårt för barnen. Jag har ett barnbarn som går på motsvarande sorts instituiion men i Luxembourg. Föräldrar som måste förvärvsarbeta inbillar sig att det här är bra för barnen - min uppfattning är den motsatta. Barn har man till låns några få år och har man möjlighet att vara hemma med dem i lugn miljö, särskilt om man flyttar utomlands bör man överväga det. Det finns massor med andra alternativ där barnen kan få träffa andra i samma ålder och lära sig språk och samspel i lagom takt. Och om ni ska bo i Lyon och uppenbarligen båda arbeta, varför sätta barnen i internationell skola? Ska de inte i så fall integreras i det franska samhället. Förhoppningsvis inte vid 2.5 års ålder dock.
Anonym Kopia av brev till svenska skolan i Paris ( 02/12 2011) THRAP-OLSEN Einar [ethrap@club-internet.fr] Envoyé: mercredi 16 juin 2010 10:36 À: 'jimmy.nilsson@svenskakyrkan.se' Objet: Intolerans i franska skolor Hej Jimmy! Vilken roll anser du att Svenska Kyrkan i Paris kan ta pâ sig för att bidra med mera tolerans i andra franska skolor. Jag träffade en gâng en svensk lärarinna som arbetat 30 âr i ”Lycée International de StGermain”. Hon undervisade barn frân hela värden och märkte att franska barn var blockerade p.g.a. den katolska kulturen som förbjuder dem att använda höger hjärnhalva. Barnen var mentalt stympade. Det var möjligt att bota skadan – se http://www.amaz...70556203&sr=1-7 Vad anser du ? MVH Einar THRAP-OLSEN
Anonym Skola ( 02/12 2011) Halloj, har oxå hört om de BETYDLIGT strängare formerna soom gäller i Franska systemet och därför mest me tanke på barnens ålder, ta ner en nanny från Svedala som Au Pair, finns många som vill utöka sin Frasnka Det BORDE ge en mjuk övergång oCH ni förllorar inte ngn tid, eller barnen rättare sagt !! Dessstuom e ju franska inte det domminerande språket numera, men de e bra att ha Bon voyage ! staffan
Anonym Skola ( 02/12 2011) Hej, Jag bor i Frankrike sedan 8 år och har fått mina två barn här, den första i Paris och den andra i Annecy där vi bor idag. Min son fyller 4 år på måndag och går i skolan (maternell), det är redan hans andra år. Skolan är "publique" och vi har inte valt utan skolan är tilldelad efter var du bor. Som tur är är den inte så stor och Matisse fick redan plats när han var 2,5 år. I vanliga fall börjar barnen vid 3 år men alla barn som är födda efter september gäller året då det fyller 3, som i Sverige. Jag var väldigt emot att Matisse börjar så tidigt och diskuterade med alla runt omkring mig, lärare, vänner, familj. Men fick inget stöd i mina tankar eftersom min mans familj är fransk, vännerna franska och lärarna likaså. Ingen förstod mig varför jag inte ville följa det normala skolsystemet och varför jag ville osocialisera min son. En nära kompis som studerade till lärare sa till mig att om jag ville att Matisse skulle kunna leva ett normalt skolliv när han kommer till den obligatoriska skolan som börjar vid 6 år, har jag inget val än att sätta honom i maternell redan från början. Dom insisterar också mycket på liv i grupp, specielt för barn som är hemma hos sin mamma eller hos en dagmamma, som min son var. Skolan är också deras sätt att börja lära sig de sociala reglerna som dom kallar det och det görs vid 3, 4 års åldern. Alltså, Matisse började skolan och första dagen blev en chock för oss båda. Jag trodde att vi fick stanna med honom hela dagen, men vi fick lämna honom efter 20 m. Matisse var så chockad av att vara i ett nytt ställe, med 15 nya barn och en ny vuxen människa att han sa ingenting den första dagen. Andra dagen grät han och så en vecka. Innan att ge upp totalt pratade vi med läraren och bestämde oss för att Matisse skulle börja med en mjukare introduktion, så måndagen efter gick han bara 1 timme och sen ökade vi varje dag med en kvart och i slutet av veckan gick han hela förmiddagen. Första året gick han bara på morgonen som de flesta små barn gör. Efter denna start gick året jätte bra och Matisse tyckte om att gå till skolan. Detta år är det lite svårare igen, han är i en klass med barn i hans ålder men även med barn som är i sista året maternell, alltså en stor ålderskillnad, upp till 2 år. Detta år kan man inte välja om han ska gå bara morgonen eller hela dagen utan automatiskt är det hela dagen. Med det kommer också frågan om matsalen, stannar han eller inte vid lunch. Vi försökte i början med att han stannar varje dag, hela dagen, och äter i matsalen tisdagar och torsdagar. Men det har visat sig bli för mycket och han ville inte gå till skolan överhuvudtaget till slut. Vi har nu tagit eget beslut om att han går hela dagen måndag och torsdag, Tisdagar och fredagar bara halva dagen och matsalen bara på torsdagar. Men det är ett beslut vi tagit själva och vi har bett lärarna om ett möte, som vi fortfarande väntar på, för att informera dom om det. Jag vet alltså inte vad dom kommer att säga om vårt. Men för Matisse är det för mycket hela veckan i skolan. Tiderna är 08.20-11.20 13.20-16.25. Det är väldigt jobbigt för små barn tycker jag och Matisse sover fortfarande siesta ibland på eftermiddagen. Visserligen så har dom möjlighet till att sova i skolan men jag är inte säker på att han sover eftersom dom är ca 40 barn i en sovsal. Allt detta för att säga, i Frankrike tycker dom att skolan är väldigt viktigt redan från tidig ålder, speciellt den sociala sidan, att leva i grupp som dom kallar det. 95% av alla barn går i maternell även fast den obligatoriska skolan börjar vid 6 år. Det är nu 16 år sedan jag lämnade Sverige och säkerligen har mycket ändrats men mitt minne är att i Sverige är allt mycket mycket mer anpassat för barn och varje struktur är anpassad till åldern - vilket inte är samma i Frankrike. Att vara hemma med mamma är inget konstigt när man är 2,5 år i Sverige medans här tycker dom att man måste sätta barnen i kontakt med "riktiga livet". Med min erfarenhet skulle jag säga att om ni stannar i Frankrike en längre tid, så får ni följa systemet och sätta barnen i maternell nära er så att dom kommer in i skolsystemet och att dom lär känna barnen som bor i närheten av er, på detta sätt lär de sig också franska. Sedan jobba med lärarna och anpassa rytmen till barnet. Och insistera att du vill skräddarsy tiderna. Lycka till!
Anonym fransk skola ( 02/12 2011) Tanja skriver: " Med min erfarenhet skulle jag säga att om ni stannar i Frankrike en längre tid, så får ni följa systemet och sätta barnen i maternell nära er så att dom kommer in i skolsystemet och att dom lär känna barnen som bor i närheten av er, på detta sätt lär de sig också franska. " Jag har bott i Frankrike sedan 1957 och anser att det franska skolsystemet gör barnen "mentalt stympade". Man mâste vara pâ sin vakt. Mina fyra barn har gâtt i franska skolor men vi har skyddat dem och resultatet blev toppen.
Anonym Hej! ( 03/12 2011) Jag kan berätta lite om mina erfarenheter vad gäller familjeliv i Frankrike. Jag bodde där åren 1967-1987 gifte mig med en fransman fick två barn. (Skllde mig och flyttade tillbaka till Sverige med två tonåringar). Under den här perioden var det vanligt att kvinnor stannade hemma med barnen och mannen stod för försörjningen. Situationen har blivit annorlunda idag. De flesta kvinnor i dagens Frankrike arbetar heltid och sköter även hem och familj. Det är normen som man har mycket svårt att frångå fortfarande. Mannen är fortfarande överhuvud och anses den som skall styra. Nu kan det finnas undantag i de yngre familjerna. Det kan jag se på min son som nu är 39 år och själv har bildat familj, två barn nu 10 och 6 år , och bosatt sig i Bourgognetrakten. Jag kände mig tvungen att stanna hemma med mina barn för jag vägrade kasta ut dem i den hårda miljö som erbjöds dem. Långa dagar från kl 7-19 (där båda föräldrarna arbetade) bland större barngrupper, ca 25-28 barn (2,5-3 årsbarn) i varje grupp med en "fröken" som skulle ha koll på dem. En "kisstant" som kom kl 10.00 för då var det kisseri för alla barn. Hade ngn kissat på sig fanns det ombyte men det blev smisk i baken. Inga barn fick mottagas som fortfarande hade blöja. Möjighet att gå halvdag fanns och det utnyttjade jag. Militärisk ordning krävdes, en dockgrupp, en ritgrupp, osv....Ja, för hur sjutton kan man annars hålla ordning ensam med så många barn. Problemet i Frankrike är att barnen inte betraktas som individer. Det skall anpassas till den vuxna världen fort som attan för annars orkar inte de vuxna med. Min son som fick sitt första barn för 10 år sedan fick tre dagars pappaledighet. När han fick sitt andra barn för 6 år sedan fick han 11 dagar ledigt. Han var överlycklig! Min svärdotter återtog arbetet två månader efter förlossningen. På min tid var det också två månader. Vanligtvis gör man det efter 4 månader i dagens läge. Hon blev sjukskriven två månader innan förlossningen och tog då ut på hennes mammaledighet. Barnet lämnades till en nounou, privat dagmamma. Det var deras val och jag dömer dem inte. De hade då ett belånat hus och allt vad detta innebär. När sedan den "riktiga" skolan började (6 år) för mina barn blev dagarna ännu jobbigare. Från 8.30-16-30. Så är det fortfarande. För hemmamammor blev det hämtning av barnen till lunchen som förtärdes i hemmet. Det blev mycket spring och matlagning. För de mammor (undrade alltid var ngnstans papporna var) som arbetar hämtas barnen sådär vid 18-19-tiden. Då har barnen fått hjälp med läxläsning på fritids. Vanligtvis hade de två till tre läxor. läsa, skriva och räkna på speedad nivå. Du fick ju gubevars betyg varje kvartal. Hade barnet inte godkänts så bedömdes det inte som klar till nästa år utan fick gå om. Vid 6 års ålder!!!! Det fortsätter så här i flera år och det är framför allt elitsystemet som beundras och värdesätts i de högre klasserna. Vi flyttade runt på grund av min exmans arbete och det blev xtra arbetsamt för våra barn att sköta skolan för systemet är oliktänkande i de olika regionerna. Lärarna har oftast full makt att utöva sina egna idéer och rektorerná är rädda för dem. Föräldrar har inget alls att säga till om och gudarna skall veta att jag verkligen slogs för att uppnå någon slags kommunikation mellan föräldrar och lärare. Det var oftas utdömt i förväg. Så är det fortfarande. Mina barn har blivit skötsamma och rekordeliga människor men det är inte franska systemet som jag kan tacka det för. Jag kan inte rekommendera det franska skolsystemet så om du har möjlighet att sätta in dina barn i en annan humanare inrättning skall du absolut göra detta. Min dotter flyttade till USA och har fått två barn där. Skolsystemet är där helt annorlunda. Barnen betraktas som hela individer och får en mycket, i mina ögon, en intelligent, uppbyggd pedagogisk undervisning Mina två barnbarn där är 9 och 6 år, älskar att gå till skolan. Det gör inte mina franska barnbarn. Och det är banne mig inte konstigt, tycker jag.. Förhoppningsvis lyckas ni med ert nya liv i Frankrike. Det finns så mycket andra härliga upplevelser att få när man kommer till ett nytt land. Fransmännen kan vara underbara i sitt sätt att leva. De uppskattar sann vänskap och kan vara så charmerande i det vardagliga livet. De bjuder verkligen på sig själva när du lyckats "fånga" dem. Frankrike är till syvenes sist mitt andra hemland och jag skall snart flytta dit igen efter min pensionering. Jag längtar dit och besöker det ofta. Dina barn kommer säkerligen i ett senare skede i deras liv att uppskatta rikedomen till en annan kultur och språk som de erbjudits av er föräldrar. Ha det gott! Vänliga hälsningar Christina
Anonym Franska skolsystemet ( 03/12 2011) "Problemet i Frankrike är att barnen inte betraktas som individer. Det skall anpassas till den vuxna världen fort som attan för annars orkar inte de vuxna med. " Sâ skriver Christina och jag hâller med. Barnen fâr inte ha en egen uppfattning utan skall ha samma uppfattningsom läraren. Pâ detta vis blir barnen dogmatiska och deras högra hjärnahalva blir stympad. Vad vi i Sverige kallar "sunt förnuft" är inte tillâtet i Frankrike. Följden blir ett liv i stress, dubbelt sâ mycket bilolyckor som hos oss och världsrekord i förbrukning av lugnande medel (Prozak).
Anonym Dagis ( 03/12 2011) Tack för alla svar! Vi får helt enkelt hålla tummarna att våra barn har tur och inte kommer att utsättas för denna psykiska mobbing som tycks prägla det franska skolsystemet. Vi tar gärna emot ytterligare svar från föräldrar som har har barn i franskt dagis just nu. Med vänlig hälsning, /Martin
Anonym Välja barntillsyn i Frankrike ( 06/12 2011) Hej Martin, Jag tycker nog att du har fått svar på frågorna du ställt. Framförallt har du flera som har dagsaktuell information som du efterlyser, bland annat en mamma i Annecy som beskriver hur tufft det varit för hennes lille pojke att komma in in det här systemet. Det finns också ett antal mor- och farmödrar med aktuell insikt också och med möjlighet till jämförelse med andra länder. Fransmännen själva, när saken diskuteras är också medvetna om att deras system är betydligt striktare än till exempel i Tyskland där de som åker på studiebesök häpnar över att det är fri lek och inte "lektioner" och betydligt friare. Så läs igen de svar du fått är mitt tips och haka inte upp dig på det du upplever som beskrivningar av "psykisk mobbing". Alla vi som svarat dig vill er väl och om det nu är så att det är ganska stor skillnad med den franska och svenska dagis- och skolkulturen är det väl bara att ta till sig? Åk ner, besök skolor och dagis på plats, bilda er en egen uppfattning om tider, pedagogik och krav. Om barnen enbart talar svenska är det enligt min uppfattning mycket bättre att lämna den hos nounou, dagmamma med lite färre barn där ni själva kan styra över tiderna och barnen får lära sig att interagera och lära språket med hjälp av andra barn. Ni kan väl inte bara "hålla tummarna" för att det ska gå bra för barnen när de är så här små och utsätts för flyttning till annat land och ska lämnas bort direkt?
Anonym Skola ( 06/12 2011) Att byta land är jobbigt för skolbarn även i riktning Frankrike-Sverige. En svensk familj som bor i Frankrike skickade en av sönerna till en svensk internatskola. Pojken blev mobbad och olycklig. Han ville tillbaka. Till slut âkte Pappan till Sverige för att förstâ. Kamraterna hade mâlat hans byxor skära, hans skjorta grön och mössan violett. Pappan gick till rektorn och klagade. Rektorn sa "Vi kan inte ingripa - det blir bara värre - pojken mâste reda ut detta själv". Dâ tog Pappan pojken med sig hem till Frankrike.
Anonym Dagmamma/nounou ( 07/12 2011) Hej, Nu har jag ingen barnomsorg för min son ännu, men det börjar bli aktuellt. Vi kommer dock att välja en assistante maternelle/nounou när den dagen kommer. Gärna en med icke franskt ursprung för att försöka hitta någon med bredare perspektiv. Har även för avsikt att flytta till Sverige innan han fyller tre av den anledningen att jag inte gärna vill han in honom i det franska skolsystemet. Jag trivs bra i Frankrike och min sons pappa är fransman. Men Frankrikes syn på barn, och hur man behandlar dem gör att jag vill skona min son från en uppväxt här. Självklart har både Sverige och Frankrike sina för- och nackdelar, men när det kommer till barnfrågor vinner Sverige med hästlängder. Självklart finns det även i Frankrike medvetna föräldrar som månar om barnens bästa på ett sätt som kan jämföras med vår svenska syn. Fast de är ju i alla fall fast i det franska systemet. Ett system som förvisso är på gång att förändras, men det kommer att ta årtionden. Det jag försöker att säga, som flera redan skrivit, är att det är inte bara skillnad på skola och förskola i Sverige och Frankrike. Det är en helt annan syn på barn här. Jag har turen att ha en sambo, som då skolats i det franska systemet med allt vad det nu innebär, som är öppen för andra idéer och förslag än de som först kommer naturellt till honom. Han stöttar mig i mina "svenska idéer" om barnuppfostran och håller med mig att vår sons bästa kommer först och inte att vi ska göra "som alla andra gör" bara för att det är "så det ska vara". Han kan tänka "outside the box", vilket jag annars kan tycka är lite av problemet här. Då vi är på kvarterets ludothèque (öppna förskolan) ligger det barn från tre-fyra månader lite runtom själva på golvet medan deras dagmammor är upptagna med andra barn eller att diskutera med de andra dagmammorna. Barn här tvingas att bli självständiga alldeles alldeles för tidigt. Min son är självständig på andra sätt, för han är inte påtvingad den och han är säker i sig själv. En lång historia för att försöka förklara skillnaderna lite grann. En annan sak, men det kanske inte är något problem, barnen måste vara torra för att få börja i maternelle. Mitt råd till er är au pair eller dagmamma. Lycka till!

Detta inlägg är publicerat i klubben I Frankrikes diskussionsforum. Samtliga användare kan läsa inlägg i klubbars diskussionsforum men för att delta i forumet behöver du först bli medlem i klubben. Vill du bli medlem i klubben I Frankrike? Klicka på knappen nedan:

Klicka på den här ikonen om du tycker att inlägget på något sätt är stötande eller kränkande, så plockar vi bort det så fort vi kan.