IMG_0372

Seminarium om medborgarskap

 

Häromdagen hölls ett seminarium om medborgarskap hos Delmi som Svenskar i Världen deltog i.

De två studier som presenterades var: Ett svenskt medborgarskap av Mikael Spång och Vem blir medborgare och vad händer sen av Pieter Bevelander och Jonas Helgertz.

 

I dagens Europa är medborgarskapsfrågorna en viktig debatt. Just frågan om medborgarskapsregler diskuterades med fokus på skillnader och likheter mellan de skandinaviska länderna.

Medborgarskapsfrågorna liberaliserades särskilt i Sverige under efterkrigstiden till skillnad från Danmark och Norge och har sedan dess fortsatt i rask takt. Sverige erkände t ex dubbelt eller flerfaldigt medborgarskap redan år 2001 och Danmark kan stolt säga att de har infört dubbelt medborgarskap i år from 01-09-2015.

Från slutet av 1800-talet till 1900-talets mitt samarbetade de skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige om regleringen av medborgarskap.

Inte förrän 70-talets mitt kan man se ökade skillnader mellan länderna.

När kan man ansöka om medborgarskap?

Det finns tre olika sätt att anskaffa ett medborgarskap som är relevanta att ta upp: medborgarskap vid födseln (som innehåller två principer enligt vilka barn som blir medborgare i ett visst land vid födseln): härstamningsprincipen som har använts av skandinaviska länder sedan 1800-talet vilket innebär att barn får samma medborgarskap som föräldrarna, och territorialprincipen där barn får medborgarskap i det land de föds.

Medborgarskap genom anmälan innebär barn som blir medborgare i det land hen är född i men vars föräldrar har utländska medborgarskap och naturalisering, som sker genom ansökan. Kraven skiljer sig åt mellan olika länder med vilka villkor som sätts på individen.

Debattens syfte var att tydliggöra betydelsen medborgarskapsregler har ur ett demokratiskt perspektiv.

Medborgarskap integrerar ett samhälle och ger människor möjligheten att få en röst för att kunna delta och påverka i de politiska valen.

I debatten om ”vem blir medborgare och vad händer sen” av Pieter Bevelander och Jonas Helgertz diskuteras två separata men relaterade frågor om naturalisering bland utrikesfödda i Danmark, Norge och Sverige för att förmedla likheter och skillnader mellan de skandinaviska länderna. Undersökningar har gjorts för att se i vilken grad utrikesfödda personer erhåller medborgarskap. Resultaten visar tydliga skillnader i naturaliseringsantal mellan länderna. I Sverige iakttas ett större naturaliseringsantal för samtliga grupper av ursprungsländerna än i Norge och Danmark.

För att läsa och få mer information om debatterna gå in på Delmi

För att se seminariet i sin helhet besök: SVT Play forum